Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intryck och blottställa dem för små faror och sålnnda väcka hos dem sinnesnärvaro,
kallblodig-het och hastig beslutsamhet.
Sjukdom slär a. Sjukdomars orsaker äro i allmänhet afvikelser frun
sundhets-lärans föreskrifter, ehuru de kunnat vara ofrivilliga och äfven skett ovetande.
Olika kroppsbeskaffenlieter hafva också stort inflytande på sjukdomars både
uppkomst och art. En ung stark och blodfull person motstår längre sjukdomars
anfall, men blir han deraf angripen, så visa de sig mycket häftiga och
våldsamma; en klen, gammal eller bräcklig kropp är mera blottstäld för krämpor, af i
allmänhet mindre våldsamt utseende. Botemedlen för samma slags sjukdomar äro
i följd häraf något olika; för en stark kropp fordras stillande, men för en svag
stärkande och upplifvande medel.
Årstider och väderleksförhållanden hafva stort inflytande på-helsotillståndet;
men derjemte förekomma tidtals vissa ännu outredda atmosferiska förhållanden,
hvilka medföra allmänna farsoter eller så kallade epidemier (af grek. fnl öfver
och årj/io? folket). Till stor del förorsakas dessa epidemier af i luften befintliga
lefvande mikroskopiska organismer; för några är detta bevisadt, för andra sökas
de ännu. Vid tider då sådana herska har man anmärkt den egenheten, att
den som nedsjuknar gemenligen får just den gångbara sjukdomen. Om t. ex.
någon sjuknar under det rödsot är gängse, så får han rödsot; sjuknar sedan
samma person ett annat år, då messling är gångbar, så får lian messling och icke
rödsot, o. s. v. Egentliga skyddsmedel mot smitta finnas icke, och föreslagna
sådana, såsom becktrådar, kamfertpåsar m. m. äro villfarelser, luguunde för dem,
som tro derpå. Man har funnit, att en från smittad ort anländ person kan
medföra frö till der rådande tarsot, hvilket på ankomstorten utvecklar sig och
åstadkommer sjukdomens utbredande, ja, derigenom att de mikroskopiska organismerne
fastnat i klädespersedlar, i håret o. s. v., detta har dock endast bekräftat sig
vid en del farsoter. Emellertid har denna åsigt föranledt spärrningar, hvilka väl
kunna vara till någon nytta vid ett lands gränser och vid vissa farsoter, såsom
böldpest, gula febern och dylika, men äro, åtminstone hvad koleran beträffar,
omöjliga att upprätthålla, synnerligast inom landet ; och då denna farsot, som
sedan ungeför 30 år flerfäldiga gånger hemsökt vår verldsdel, äfven sprider sig med
luften, så äro läkarne numera af den åsigt, att koleraspärrningar äro gagnlösa.
Skadliga blifva de genom att antingen invagga befolkningen i en alltför stor
trygghet, eller ock hålla sinnena i ständig oro. Härtill komma olägenheterna af
den hämmade rörelsen. Senaste tiders omdöme anse derför koleraspärrningarne
vara ett större ondt är sjelfva farsoten.
Att medelst tjenliga rökningar, såsom med ättika, tjära m. m. förbättra den
luft som inandas, då denna är skämd, är alltid nyttigt, och särdeles under
sjukdomstider välgörande; likaså att hälla en lösning af jernvitriol eller carbolsyra i
lösning af 1 del på 200 i latrinerna och bestänka illaluktande ställen med
öfver-mangansyradt kali. Bästa skyddsmedlet mot smitta är ett noggrannt iakttagande
af sundhetslärans föreskrifter, i afseende på såväl näringsmedel som klädsel,
väd-ring, renlighet, sinnesrörelser och allt annat ditliörande. Utan behof bör ingen
vid sådana tider Utsätta sig för närmande till en sjuk och om så sker, icke gå
dit alldeles fastande, hålla något i munnen som befordrar spottning, såsom tobak,
kalmusrot eller dylikt, undvika att inandas den sjukes utdunstningar samt efteråt
skölja munnen och tvätta händer och ansigte med vatten uppblandadt med
carbolsyra. Begrafhingar af i smittosamma sjukdomar aflidne böra ske så fort som möjligt,
sedan säkra dödstecken visat sig, och dervid inga flere personer samlas, än som
äro nödiga för likets transporterande; förevisande af sådana lik får aldrig ega rum.
Ett sjukrum bör så vidt möjligt är, vara ljust och gladt, framför allt torrt,
samt så beläget, att intet oroande buller der höres. Inga matvaror eller andra
luktande ämnen böra der förvaras, utan en noggrann renlighet iakttagas samt
luften alltid hållas frisk, sommartiden genom vädring, om vintern med eldning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
