Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gången och någon sätter muuuen öfver piphufvudet och blåser, först sakta, sedan härdare, så att
iöken införes i undtnrmeu. Samtidigt bör huden med sakta hand strykas, från tår och fingrar
uppåt ben och armar samt från hufvudet nedåt. Derefter börjas efter hand allt hårdare strykuing
eller borstning, först på fotsniorna och flata händerna, sedan nppåt öfver ben, lår, rygg och
armar. Visar sig häraf ingen verkan, så böra de för skendöda omnämnda medlen med retningar i
näsa och mun äfven försökas och hoppet att lyckas icke uppgifvas förr än efter 6 å 7 timmars
arbete. Visar den förolyckade tecken till lif, så bör man hastigt stäuka några droppar kallt
vatten öfver anletet och bröstgropen, draga sakta på armarne och lindrigt skaka dem. Skulle oaktadt
alla bemödanden inga tecken till lif synas, så lägges liket i en varm säng och bevakas behörigt.
Något som aldrig bör uraktlåtas vid alla dessa tillfällen är att blåsa in luft mun mot mun,
samt söka åstadkomma andhemtning på så sätt, att båda armarna föras utåt, föras långsamt öfver
hufvudet, och ryckas fattade vid armbågarne i ett enda tag i höjden, hvarefter de sakta föras
ned till sidan af kroppen; vid denna sista rörelse trycker samtidigt en medhjelpare, tillsammans
de nedersta refbenen något uppåt medelst en flat hand på hvarje sida af bröstkorgens
nedersta del.
Hängde och strypte. Ingen fördom kan vara mera ryslig, än den hos allmogen rådande
föreställningen, att det är vauärnnde att vidröra eller nedtaga- en hängd; denna förvända åsigt har
varit skuld till förlusten af många lif, som utan den kunnat räddas, hvarför allt bör göras för
att borttaga denna fördom och öfvertyga hvar och en, att nedskärande af en hängd är lika litet
vanärande, som att räcka handen till hjeip dt en som råkat i sjönöd eller annan lifsfara. Tvärtom
är det straffvärdt att icke göra detta, ty den, som får se en hängd och icke genast sönderskär
ellef upplöser hans snara, kan med skäl auses som den dödes mördare. — Behandlingen af en
hängd eller på annat sätt strypt är i många afseenden lika med en drnnknad; sedan allt hvad som
på något ställe trycker kroppen är lossadt, helst hela kroppen afklädd, renas mun och uäsa samt
vidtagas lavemanger, frotteringnr, kalla omslag på hufvudet och ljumt bad. Lyckus
väckningsför-söken och lif återkommer, men svindel och stark hufvudvärk återstå, så bör ådern öppnas och
af-förande medel af engelskt salt eller bittervatten ingifvas.
Förfrusne. Af ren välmening förderfvas icke sällan sådana förolyckade genom oförsigtig
behandling; i afsigt ntt sä mycket fortare återkalla eu af köld stelnad till lif, införes han i ett
varmt rum, sättes framför eld o. s. v., men sådant medför alltid en säker död. Tvärtom bör
uppvärmningen ske långsamt och gradvis. Träffas en förfrnsen som icke redan visar tecken till
förruttnelse, så böra räddningsförsök ej uraktlåtas, ty dessa lyckas ofta, äfven efter flere dygns
förlopp. Behandlingen är följande: Med varsam handtering, på det ingen lem må brytas, införes
den stelnade i ett svalt, oeldadt rum; kläderna afsprättas och den blottade kroppen inbäddas i
snö, som ersättes allt efter som den smälter undan; ännu bättre är, om hela kroppen gnides med
snö. Finnes ej snö, så lägges han i ett kar och öfvergjutes med :sblaudadt vatten, så att endast
mun och näsan lemnas bara. Härnnder öfverdrages kroppen med eu isskorpa, och när denna
smälter börjar man gnida kroppen i badet. Sedan lemmarne blifvit böjliga npptages och aftorkas
han, lägges på en sval säng och frotteras med lika delar bränvin och kallt vatten, och nn först
börjar man småningom uppvärma rummet. Återkommer den förfrusne till lifvet, så guides han
med torrt ylle, inlindas deruti samt får ljnmt the att dricka och vinomslag på lemmarne. Efter
uppvaknandet kunna ännu vissa kroppsdelar vara hårda och känslolösa; i så fall fortfares med
kalla omslag eller gnidning med snö tills känseln återkommer, samt sedermera med
kam-fertspiritus.
Åsidöde. Träffas någon ute af åskan, så late man honom ligga i regnet; sker det åter inom
hus, så bör den slagne genast bäras ut, ty fria luften med väta är här det bästa
upplifningsmed-let; i båda fallen böra dock alla spännande klädespersedlar ofördröjligen lossas. Har intet lif på
någon stund förmärkts, så användas här ofvan för skendöde omnämnde medel; i allmänhet kunna
de af åskan träffade mest sällan återkallas till lif.
Qväfde. Vid jordras i sandgropar och dylikt, bygnaders nedramlande med flere sådana
tillfällen kunna menniskor förlora lifvet genom qväfning, utan någon kroppslig skada; ännu oftare
blifva små barn ihjällegade i sängen. Sådana förolyckade kunna stundom återbringas till lif
genom samma behandling, som här ofvan är anförd för dem, som blifvit qväfde af os. I synnerhet
bör man hos barn ej förlora hoppet om räddning, så snart ingen yttre skada är märkbar.
Barnet upplindas och afklädes så hastigt som möjligt, gnides med bränvin, gifves lavemang och
sättes i ett ljumt bad, hvarjemte kallt droppbad anställes i hjertgropen.
Qväfning kan äfven uppkomma genom att mat eller annan främmande kropp fastnar i
halsen. Vid sådana tillfällen är första vilkoret att få bort det fastnade. Sitter detta så högt att
det vid munnens öppnande kan räckas, så är dess borttagande med tingrarne eller en tång det
lättaste; har det deremot inträngt så djupt, att ingenting synes eller kännes, så försökes att få
det ned genom bnltning mellan axlarna och vattens drickning; bjelper ej detta, s& försökes att
antingen nedskjnta det fastnade med en svamp, stadigt fästad i ändan på ett mjnkt hvalfiskben,
eller uppdraga det med öglan af en böjd dubbel metalltråd. Vid sådana försök är den största
försigtighet nödig och all slags våldsamhet bör sorgfälligt undvikas. Ofta kännes det efteråt som
ännu något sntte qvar, men detta betyder ibland ingenting och försvinner snart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
