- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
692

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och länden; falskt haU sätter sig i bröstets och ref benens yttre betäckning, och
skiljer sig från verkligt håll deruti, att smärtan ökas genom yttre vidröring.

Reumatisk värk, åtföljd af feber, behandlas såsom febersjukdom, jemte det de sjnka
de-larne hållas varma geDom yllelindor. Dessa omslag förnyas 3—4 gånger om dagen och hållas
inslntna med vasduk, gnttaperkatyg, oljeduk eller dylikt. Invärtes bör förtäras ymnigt feberdryek
af cremor-tartari-vassla eller korn vatten, efter behof förstärkt med kylande pulver. Aro flera
ställen af kroppen på en gång angripna, så gagna varma bad eller svafvelbad, hvarefter den sjuke
väl aftorkas och lägges i en varm säng att afvaktu svetten. Vid kronisk reumatism, der rodnad,
ömhet eller svullnad uppstår, gnides stället med kamfertspiritU3 och hålles betäckt med ylle och
vaxduk jemte bad. Vid höft-, lår- eller korsvärk användes först koppning och sedan dragmedel
på de värkande ställena. Invärtes kan, under denna sjukdoms behandling, nyttjas Prinsens
droppar, hvaraf 40—50 intages i fläderthe, jemte the på dulcamara, ett qvintin till en kopp kokhett
vatten. Har värken blifvit häfd, så är derefter mycken försigtighet nödig, ty den, som en
gång haft denna sjukdom, bibehåller merendels länge anlaget att återfå densamma, helst om
kroppen är svag. Reumatisk värk med feber behandlas lyckligast med salicylsyradt natron, en
gram hvarannan timme, upplöst i en matsked vatten.

Hufvudvärk uppkommer af flere orsaker, hvarfÖr också olika botemedel
derför erfordras. När värken härrör af starkt blodtillopp åt hufvudet kan den
lindras med åderlåtning, men botas fullständigt endast med sträng diet och
tillräcklig kroppsrörelse. Uppkommer den af svag mage och oordning i underlifvet,
så hjelpes den med kräkmedel och laxering. Härleder den sig af os, så erfordras
frisk luft och kalla omslag på hufvudet. Har den reumatisk orsak, så kallad
huf-vudfluss, så åtföljes den ofta af rinnande ögon, snufva, tandvärk m. m.; vid sådan
sättas några blodiglar vid öronen, en spansk fluga i nacken och hufvudet hålles
varmt. Hufvudvärk af gikt förekommer ofta hos dem, som äro plågade af denna
sjukdom; härvid användas pepparrots- ellar senapsdegar på de delar, hvilka pläga
lida af gikten, samt varm betäckning om hufvudet. Yid hastigt påkommen,
ut-hållande hufvudvärk undersökes om den kan vara en följd af upphörd eller
minskad fotsvett, i hvilket fall man använder fotbad samt varm fotbeklädnad.
Periodisk hufvudvärk, så kallad Migrän, som stundom återkommer efter vissa
dagars eller veckors mellantider, åtföljes af äckel och kräkningar samt ökas vid
minsta rörelse och af allt som fortåres; anfallet slutar efter 12—24 timmar utan
märkbara kritiska uttömningar. Denna sjukdom fordrar i allmänhet läkareråd;

1 brist deraf intages, om sjukdomen återkommer efter bestämda mellantider, när
värken slutat, 1—\ gr. kinasalt eller 30—50 gr. kina, i jemn fördelning
under de följande 24 timmame; under anfallet fuktas hufvudet med eau de cologne
eller Hoffmans droppar. Yid all hufvudvärk och dess botande är frisk dch
obe-hindrad öppning en hufvudsak, hvarför, om fel deri förefinnas, dessa måste
af-hjelpas genom lösande medel eller lavemanger.

Tandvärk. Denna plåga »uppkommer äfven af olika orsaker, och fallenhet
derför synes till och med vara ärftlig inom vissa familjer. Bästa medlet till dess
förekommande är att hålla tänderna väl rena; hvarje morgon och afton, äfvensom
efter all ätning, bör munnen sköljas med vatten och tänderna samt tandköttet
dervid gnidas med fingret eller en gång om dagen med en mjuk tandborste.
Tandpulver böra icke brukas; minst af barn, och tänderna aldrig röras med gafflar,
knappnålar eller dylikt utan, om tandpetare beliöfs, helst använda en sådan gjord
af en gåspenna, lliktigt friska tänder behöfva ingen ans, men de kunna lätt
skadas genom heta, skarpa, hårda och andra onaturliga födoämnen, och har anfrätning
börjat, så är en nogare omsorg nödig för att förekomma deras totala förstöring.

Flnsstandvärk, som har sin orsak i reumatism eller gikt, uppkommer väl lättast hos
don, som har skadade tänder, men kan äfven sätta sig i alldeles friska, stundom i flera på en
gång, så att hela käken, tinningen, örat o. s. v. värker. Detta onda behandlas med blodiglar,

2 it 3 på tandköttet, som kunna ilera gånger användas, t. ex. morgon och afton, eller ock
några bakom örat; laxermedel af en kopp sennetsthe med en matsked engelskt salt, en spansk
fluga bakom örat, samt framför allt varm betäckning om hela hufvudet äfvensom om armar, ben
och fötter, jemte varmt fotbad, med eller utan aska eller senap. Sväller tandköttet så, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free