- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
696

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att näsblod genom bakre näsöppningen flyter nedät svalget, med andedrägten indrages eller
ned-sväljes ocb derefter nitömmes med hosta eller kräkning, då sjnkdomen lått kan misstagas för
Inng- eller magblödning.

Lnngblödning igenkännes af att ljnsrödt, fraggigt blod uttömmes genom munnen, under
mer eller mindre hosta eller harklande; ibland kommer blodet tillika genom näsan och
någon-gång tillkommer kräkning. Denna blödning stannar vanligen snart, om den sjuke håller sig stilla,
men flere anfall följa oftast på hvarandra efter korta uppehåll, hvarför sjukdomen, såsom
lifs-farlig, icke för vårdslösas. Vid anfallet bör den sjuke, lossad från alla spännande klädespersedlar,
iakttaga en halfliggande ställning, med upphöjdt hufvud och bröst, hängande fotter,’svalt betäckt
samt får ej tala. Ett alltid till hands varande godt medel att strax i början hämma blödningens
häftighet, är att genast torrt intaga 1—2 tbeskedar finstött koksalt; hjelper ej detta, så tages
20—30 cgm mjölökspulver hvarje timme, eller 5—10 cgm blysocker hvar eller hvaranuan timma;
äro fotterna kalla, så brukas fotbad. Derjemte befordras öppningeu med laxermedel eller
lavemang, samt begagnas kylande dryck af kallt vatten ensamt eller med citronsaft eller ättika, kall
hnfre8oppa med sura droppar samt blåsa med is öfver den blödande lungan. Mellan axlarna
lägges en spanskfluga, och är den sjuke stark och blodfull, så kan genast i början en åderlåtning
göras. Efter anfallets slut är den yttersta försigtighet nödig och all slags ansträngning bör
sorgfälligt undvikas, eljest uppkommer lätt recidiv.

Magblödning visar sig deruti, att medelst kräkning genom munnen uttömmes mörkt och
lefradt eller klart och flytande, men icke fraggigt blod; anfallet förebådas vanligen af
Illamående, tryckning i maggropen, äckel, ångest, svindel och susning för öronen; slutligen uppstiger
varm ånga i munnen och derpå uppkräkning af blod, under det smärta i magen och ångesten
så tilltaga, att den sjnke till och med kan falla i vanmakt. Plågorna gifva något efter då
krakningen gått för sig, men sällan är det slut med första anfallet. Vid denna sjukdom är yttre
medel hufvudsaken, emedan magen ej tål starka medikament. Den sjnke bor vid anfallet ligga
alldeles stilla, helst på ena sidan; man sätter lavemang med linolja och engelskt salt, hvilka
repeteras efter behof; använder ljumma fotbad med nska och seuap, lägger senapsdagar på
va-dorna, kryddpåsar eller theriaksplåster på magen, is i små bitar nedsväljas ofta, och är faran
stor så användas omslag på magen af snö eller is. Till dryck användes kallt vatten, tjernmjölk,
sur mjölkvnssla eller simmig soppa af hafre- eller korngryn, endast i små portioner. Efter
anfallets slnt måste den sjuke1’ iakttaga mycken försigtighet, flere dagar hålla sig stilla och endast
förtära lätta födoämnen samt undvika alla slags spirituösa drycker.

Urinblödning, då den afgående nrinen är mer eller mindre blodblandad, bör skiljas från
sådana fall, då denna vätska af andra orsaker blifvit rödfärgad. Blodet kan komma från
urinröret, då det afgår rent, utan. trängning till urinkastning, eller från blåsan, då det åtföljer
urinen men icke är blandadt med denna, utan lefrigt eller trådigt, eller ock från njurarna, då det
är noga förenadt med nrinen, som är röd och stnndom tjock som välling. Detta onda åtföljes
vanligen af värk i biåstrakten, vekryggen och länderna. Som botemedel användas invärtes
oljak-tiga, slemrmga medel, mjöldrygor, dekokt på althérot och malva, eller linfröthe flera koppar om
dagen; hvarjemte brukas lavemang af olja, samt bad^och frotteringar på ryggen och öfver blåsan
med liniment eller kamfertolja. Uppstår häftig blödning, så anväudas kalla omslag af ättika,
snö eller ,is, jemte lavemang af kallt vatten. För häftig och ihållande reglering lugnas bäst
med stillhet, mjölökspnlver 20—30 cgm hvar eller hvarannan timma, kalla iusprutningar.

Gyllenåder är benämningen på blods flytning från stolgåugen, hvilket har sin orsak i s. k.
Hämorrhoider, af grekiska ordet a^fiu^oia »blodflöde». Ifämorrhoider uppkomma af
blod-fullhet i underlifvet ocb visa sig vanligen som köttiga knölar i stolgången, hvilka kunnas på
en gång stickande och kliande, ofta föregångna af hvarjehanda krämpor i underlifvet och
korsryggen. Dessa knölar, kallade hämorrhoidaltaggar, äro från en ärts till en valnöts storlek,
till färgen röda eller blåaktiga, och från dem är det som blod flyter; likväl äro de ej alltid
öppna utan stundom endast värkande. Ibland händer det att taggarne försvinna, men i
stället infinner sig stark hufvudvärk, med eller utan näsblod eller undra blödniugar, eller också
kännes en stark och plågsam tryckning under bröstet, som närmar sig qväfning; dessa fall
kallar man hämorrhoidal-kastning. — Egentliga botemedel för hämorrhoider finnas icke; det
bästa och enda verkande till detta ondas såväl förekommande som hämmande, är ett strängt
iakttagande af helsolärans föreskrifter. Öppna hämorrhoider eller så kallad gyllenåder är den
minst plågsamma formen af denna sjukdom, emedan då sällan kännes annat ondt, än någon
ömhet. Blödningen bör ej hämmas, såvida den ej- blir till den grad häftig, att förblödning är
att befara; skulle, hvad som dock är sällsynt, blödningen bli sä stark, att afmattning kännes,
användas till dess stillande kalla omslag öfver korsryggen, lavemang af kallt vatten eller ännu
blinda med dekokt på ekbark, jemte för öfrigt samma åtgärder, som vid lnngblödning. Om
bättre hämorrhoider, d. v. s. sädana, som icke "blöda, äro mycket värkande, så tvättas de med
varmt vatten, bränvin eller alunvatten, eller ock sättas blodiglar i deras grannskap. Då kastning
sker, d. v. s. symptomerna i sätet försvinna och värk börjar i hufvudet eller bröstet, måste man
söka återkalla flytningen genom bruk af iglar i sätet, fotbad, sittbad, lavemanger, senapsdegar på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free