Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kina är stärkande och feberdrifvande, brukas i trossa och andra periodiska sjnkdomar;
ut-värtes användes den på brandiga sår, samt till gnrgelvatten i svår halsflnss.
Klorkalk begagnas som lnftreningsmedel i sjnkrnm och trånga boningar; en eller två
the-skedar klorkalk blandas i ett fat vatten, hvilket förnyas ett par gånger om dagen.
Koloqvintpiller är ett godt iasermedel: dosis är 4—8 piller på en gång.
Kräkrot och Kräksalt äro, som namnen antyda nyttiga för befordrande af krakning i de
sjnkdomar, der sådan behöfs. Kräkrotspnlver är lindrigare och tillika något stoppande;
kräksalt-pnlver är deremot lösande och alltså tjenligast i slerofebrar, vid förgiftningar o. dyl.
Magnesia brakas mot magsyra och halsbränna; dosis är en thesked intagen i vatten.
Kabarber är ett afföringsmedel, som mera stärker än försvagar magen; den brnkas vid
förstoppning, diarrhé, rödsot samt vid torsk och oro hos barn. Intages en thesked deraf, rifven eller
pnlveriserad; för barn mindre. Den gifves äfven i blandning med andra afförande iöedel.
Salmiak är slemlösande samt något svett- och urindrifvande; den användes mest i
sammanblandningar med krnsmynta såsom frosspnlver eller med rabarber såsom afförande medel.
Dosis är en väl strnken matsked hvarannan timme. Dtvärtes är salmiak tjenlig i kalla omslag,
särdeles i förening med salpeter, ättika och vatten.
Salpeter användes till beredning af kylande pulver samt till kalla omslag. Af lika delar
salpeter, cremor tartari och socker, pulveriserede och sammanblandade erhålles ett pnlver som är
särdeles välgörande i feberhetta, utslagssjnkdomar, feberaktiga blodflöden m. m.; dosis är 1—2
tbeskedar, ntrördt i vatten, hvar eller hvarannan timme.
Scafoelblomma är nyttig till intagning vid hämorrhoider och ntvärtes till skabbsalva.
Beska krgddor användas till beredande af såväl beska droppar som beskt thé, båda
välgörande för dem som lida af svag mage, särdeles efter mattande sjnkdomar.
Blodrenande Imjddor äro nyttiga för tillagning af ett vatten tjenligt att deraf hvarje morgon
dricka ett glas för sådana personer, som äro mycket besvärade af reformar, bölder och andra
feberfria hndntslag. Kryddorna hackas eller krossas och kokas i vatten, hvilket, sedan det kallnat
silas genom linne, tappas på boteljer och förvaras i källare.
Fläderblommor brnkas till svettdrifvande thé, samt ntvärtes till kryddpåsar för omslag.
Islandsmossa är nyttig vid feberfria bröstsjnkdomar, blodspottning, lungsot m. m., och
intages autingen som dekokt eller gelé, som kokas af mossan sedan hon först genom lnt befriats från
sin bittra och obehagliga smak.
Isop brnkas som thé i åtskilliga bröstsjnkdomar, samt till gnrgelvatten i halsflnss.
Kalmusrot är värmande, magstärkande och väderdrifvande, brukas som thé i gikt, svag mage,
vattensot ni. in., samt att hålla i munnen som preservntiv vid smittosamma sjnkdomar.
Kamillblcmmor brukas som krampstillande thé vid hosta och bröstverk samt kräkningar.
De här anförde kryddväxter, såsom fläderblommor, isop, kamillblommor och krusmynta, äro
derjemte goda att, inlagde i linnepåsar, användas att lägga på svulster och bnlnader till sådanas
fördelning. Bruket af plåster och salvor är i det föregående omtaladt.
Carbolsyra brakas utvärtes. 1 del på 100 delar vatten till omslag, och såsom desinlicierande
vid smittosumma sjnkdomar.
Borsyra, 1 del på 25 delar vatten till samma ändamål.
ftiMstlJura sjiiltfl »Minr.
I allmänhet äro djuren långt mindre än menniskan underkastade sjuklighet;
åtminstone finnas vissa plågor och krämpor, ganska besvärliga för menniskan,
till hvilka man hos djuren aldrig ser några tecken. Närmaste anledningen till
detta förhållande är påtagligen den, att djuren i såväl föda som öfrigt
lefnads-siitt följa de lagar, som naturen för hvarje slägte föreskrifvit, hvilka deremot
menniskan ofta öfverskrider. De hemtama eller såkallade husdjuren äro dock
ofta blottstälde för sjukdomar, icke sällan efter all anledning af samma orsak
som menniskorna, nemligen otjenlig föda, naturstridig boning och skötsel, för
strängt arbete eller för ringa rörelse, o. s. v.
Här förut (sid. 651 o. f.) är omnämndt det för egnreu förmånligaste sättet att så väl
anskaffa som sköta de för en väl ordnad landthnshållniug behöfliga husdjuren. Genom iakttagande
af hvad der blifvit sagdt skall med all säkerhet många för en djnregares kassa menliga fall uteblifva ;
meu härmed är likväl icke gifvet, att alla sjnkdomar, som kunna drabba kreaturen äro förekomnu,
ty sådana kunna i trots af den mest omsorgsfulla vård, nppstå af hvarjehanda orsaker, såsom
menlig beskaffenhet nti sjelfva luften, plötslig vädervexling, samt genom smitta vid gångbara
kreatnrssjukdomar.- En del af dylika sjukdomar kunna viil ej förekommas, men de flesta kanna
lätt botas, om tjenlig behandling i tid vidtages. Hvarje förändring i ett kreaturs vanliga
förhållanden nnder friska ’tillståndet bör derför noga uppmärksammas; att foderlnsten fortvarar är ej
alltid säkert bevis på god belsa, ty en sjukdom kan längre tid föreflnnas utan att fodret rnlas.
Af mest vådliga husdjurssjukdomar, deras kännetecken och botemedel anföras här följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
