- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
710

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilka dock endast äro olika grader af samma sjnkdom- Då den är i sin begynnelse lyckas ofta
dess botande för knnniga djurläkare. Emedan sjnkdomen är smittsam, bör vid djurens
behandling den största försigtighet iakttagas. År sjnkdomen fullt utbildad, så finnes intet hopp om dess
botande, utan böra då djuren dödas och nedgräfvas med huden.

Muhjuka. Detta onda förekommer mest hos nötkreatur, men stundom äfven
hos hästar, får och svin; den består i utslag på läpparna och inuti munnen,
hvilket ofta sträcker sig ända till svalget. Kreaturen äro dervid stundom matta
och sorgsna, kroppsvärmen förhöjd, matlusten mycket förminskad, spillningen
afgår sällan och hos mjölkkor är mjölken ringa, vattnig och blåaktig.

Orsakerna till denna sjukdom anses ligga i väderleken och betets beskaffenhet, liksom vid
mjeltbrand, helst mulsjukan mest förekommer på lågländta, sanka och kärriga betesmarker; under
mycken het väderlek har den äfven visat sig smittsam. Denna sjukdom antar stundom en godartad,
lindrig gång, och botar sig då_sjelf utan annan hjelp, än att kreaturet under tiden förskonas från
sträfvare föda och nppehålles med lent och lättsmält foder samt ljum dryck, äfvenväl sörpfoder
och salt. Visar sig deremot stor hetta och stark rodnad å nos- och mulhuden, med hastig och
tung andedrägt, så äro bloduttömningar, klystirer samt några doser af koksalt eller glaubersalt
med något saltpeter och svafvel till synnerligt gagn. Till munnens sköljning göres en blandning
af vatten, honing och saltsyra; och om med en i denna vätska doppad linnekompress eller större
sudd, fästad på en käpp, mulen bestrykes tre ä fyra gånger om dagen, så påskyndar detta blåsornas
bristande och läkning.

Så snart mulsjuka märkes hos något kreatur, bör all boskapen vid dåligt väder mest hållas
hemma, särdeles aktas för dagg, rimfrost och regn samt för unket eller skämdt och smutsadt foder,
och endast vid godt foder släppas på bete. De sjuka böra så vidt möjligt är skiljas från de friska,
äfvensom kärl och andra redskap, som nyttjas hos de sjuka, icke användas hos de friska utan att
först hafva blifvit sorgfälligt rengjorda.

Qvarka är en sjukdom, som består uti inflammation i körtlame och
slemhinnorna, samt tillika är smittsam. Orsaker äro osundt foder och förkylning;
kännetecken: hosta med eller utan flytning ur näsan, samt ofta svullnad under
käften. Detta onda behandlas sålunda: på svullna den lägges beckplåster och
invärtes gifves qvarkpulver. Sådant tillagas af kardbenedikt 100 gram, mogna enbur 100
gram, rå antimon 50 gram, svafvel blomma 50 gram och dyfvelsträck 38 gram, hvilka
säker, pulveriserade och väl sammanblandade, delas i 9 lika delar. Ett sådant
pulver doppadt i varm tjära, gifves en gång om dagen, eller ock beska och
slemlösande medel, såsom calmus och gentiana, af hvardera 12 gråm i förening med 6
gram hepar autimonii, ingifvet helst med honung en gång om dagen. Under tiden
hålles djuret varmt om halsen med ludet fårskinn, och aktas för förkylning.

Kolik. Detta onda har sitt säte i magen och tarmkanalen, och kan vara
hastigt dödande. Dess kännetecken är förlorad foderlust, oroligt skrapande med
fötterna, krympningar och våldsamma kastningar; oftast åtfölja förstoppning och
urinstämma. Sjukdomen uppkommer af öfverfodring, skadliga födoämnen,
omåttlig ansträngning, mask och förkylning. Behandling härvid är åderlåtning, klystir
samt invärtes salpeter och dubbelsalt. af hvardera 12 gram, gifvet med mjöl och
vatten hvarannan timme. I händelse af förstoppning passar derjemte linolja,
hvaraf från 2 till 3 deciliter gifves på en gång. Är mask orsaken, så gifves pä
följande sätt beredt pulver: renfanetoppar 75 gram, glänsande skorstenssot 75 gram.
ormbunksrot 75 gram och dyfvelsträck 25 gram pulveriseras och blandas samt
omrif-ves med 3H gram rå hjorthornsolja, hvarefter satsen delas i 10 lika delar, af hvilka
en, blandad med terpentinolja och linolja, gifves hvar morgon före fodret.

Blodpinkning, då urinen är blodblandad och afgår oftare än vanligt, i
svårare fall under smärtsamma krympningar. Detta onda erfordrar ombyte på
foder, sval och frisk luft, flitiga badningar med kallt vatten öfver ryggen och
ländon, ljumma klystirer med ättika och salt, samt invärtes kylande,
sammandragande, afförande samt slemmiga eller oljaktiga medel, såsom termentilla (blodrot)
och blodsten, salpeter och cremor tartari samt linolja. Dosis är lika med det
som ofvan är anfört för kolik. Yid sjukdomens början är ett godt medel att
sammanblanda terpentinolja och svafvelbalsam, 8 centiliter af hvardera, samt
häraf ingifva hälften hvar gång, morgon och afton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free