Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åter är isynnerhet nyttig för historieforskare, emedan genom dem kanna alla i rurldshistorien
omtalade tilldragelser bestämmas till det år de inträffat.
Solcykeln (Cyclus solis) omfattar en tid af 28 år, efter hvilkas förlopp solen
vid sin skenbara gång omkring jorden på samma månadsdagar återkommer så
nära samma ställe, att skilnaden icke utgör en grad på 100 år; följaktligen
inträffa alla veckodagar på samma månadsdagar, som 28 år förut, och detta lika i
alla solcykler. Utan undantag gäller detta likväl endast efter Julianska stilen,
ty i Gregorianska göra de uteslutna skottdagame afbrott i denna räkning för de
cykler, hvaruti sådan uteslutning eger rum. Om såväl sol- som måncyklernas
början, se nedanför under Julianska perioden.
Hvad här är aagdt om veckodagarnes återkomst på samma månadsdagar må icke så förstås,
som sknlle detta aldrig inträffa oftare än hvart 28:de år, ty denDa inskränkning gäller blott för
skottår; för allmänna år eger denna återkomst ram redan efter 6 eller 11 år.
Måncykeln (Cyclus Lunæ) är en tid af 19 år, innehållande 235 lunationer,
efter hvars förlopp såväl nytändningar som alla andra månskiften inträffa på
samma månadsdagar, som 19 år förut, endast omkring 1 i timme tidigare, hvilket
man kallar månens försprång. Hvarje års ordningsnummer i denna cirkel kallas
det årets Gyllental (Numeri aurei), emedan de fordom ansågos så vigtiga, att de
tecknades med gyllene eller åtminstone röda siffror.
Gyllentalet, uppfunnet af Atheniensiska astronomerna Mcthon och Euctemon, föreslogs år
276, af Egyptiern Anatolins, biskop i Laodicea i Syrien, till begagnande för uträkning af
påskhelgens firande. Nicæiska kyrkomötet 325 npptog frågan och öfverlemnade dess närmare
utredande åt biskoparne i Alexandria, hvilka sedan efter denna cykel uträknade påskfall månens
inträffande flere år efter hvarandra, och sålunda grundläde det ännu brukliga beräkningssättet af tiden
för ifrågavarande högtids firande inom kristna kyrkan.
Indiktionscykeln (Cyclus Indictionum), en tid af 15 år, förekommer ej sällan
såsom kontroll öfver riktigheten i äldre tideräkningar; den har ingen gemenskap
med himlakroppame utan härleder sig från bruket hos romarne, att hvart 15:de
år uppgöra en ny skattläggning på folket, och uttryckes deraf på svenska med
“Romerska Skatt-talet“. Denna cykel skall hafva blifvit införd af kejsar
Con-stantin den store år 312.
Victorii period, äfven kallad Stora Påskcykeln (Cyclus magnus paschalis),
är en tid af 532 år, hvilket tal uppkommer genom att solcykelns 28 år
multipliceras med måncykelns 19 år; efter denna tid skola månskiftenä återkomma
icke allenast på samma månadsdag utan äfven på samma veckodag. Denna
period har sitt namn af Victorius, prest i Limoges (i n. v. Frankrike), som år 457
framställde den för påskens beräkning.
Julianska perioden (Periodus Juliana) utgör 7980 år, produkten af alla tre
cyklernas multiplikation med hvarandra. Denna periods början, som tillika var
år 1 i alla tre cyklerna, inträffar 712 år före den tid, som börjar verldshistorien
och hittills kallats “verldens skapelse", samt slutar först år 3266, då alla cykler
och perioder ånyo sammanträffa, hvilket under hela denna tid ingen gång sker.
Jnlianska perioden har sitt namn deraf, att den är lämpad till Jnlianska tideräkningen, dess
uppfinnare är Josef Justus Scaliger, som var född i Aachen 1540, antog reformerta läran vid 22
års ålder och sedan blef professor i Levden, död 1609.
Alldenstund ett i Julianska perioden gifvet år icke kan sammanblandas med
någon annan cykel eller period, så kan hvarje verldshistorisk tilldragelse, som
efter denna är angifven, äfven bestämmas till sin plats i både solcykeln,
måncykeln och indiktionscykeln, genom att dividera det gifna årtalet med 28> 19 eller
15, då qvoten visar cyklernas antal och resten året i löpande cykeln; blir resten
0 så är det den ifrågavarande cykelns sista år. Kristi födelse från hvilken vi
börja vår årsräkning, är antagen hafva inträffat vid slutet af år 4713 af
Julian-ska perioden, hvilket man vid uträkning på nyssnämde sätt finner vara i solcy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
