- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
722

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arabiska och Turkiska aret.

Månaden Börjades Innehöll
1 Muharram . . d. 16 Jnli 30 dagar.
2 Saphar . . . 29 »
3 Rabia I . . . 30 »
4 liabia 2 . . . d. 13 Okt. 29 »
5 Jomada 1 . . d. 11 Nov. 30 »
6 Jomada 2 . ■ d. 11 Dec. 29 »
7 Rajab . . . 30 »
8 Shasban. . . 29 »
9 Ramadan . . d. 9 Mars 30 »
10 Shaval ■ . ■ d. 8 April 29 »
11 Dulhaadah . . . d. 7 Maj 30 >»
12 Dulheggia . . . d. 5 Juni 29 »
Tillagde dagar 11 » 365 dagar.

Egyptiska aret.

Månaden Börjades Innehöll
1 Thoth . . 30 dagar.
2 Paoplii . . . 30 »
3 Athir . . . d. 28 Okt. 30 »
4 Chojac . . . 30 »
5 Tybi .... 30 ».
6 Mechir . 30 »
7 Phamenoth . . d. 25 Febr. 30 ..
. d. 27 Mars 30 »
9 Packon . . . 30 »
10 Payni . . . . d. 26 Maj 30 »
11 Epiphi . . . 30 »
12 Mesori . Tillagde dago 30 » ir 5 » 365 dagar.

Kyrko-HögtiAer och Helgedagar. Emedan de första kristna yoro
omvända judar, som icke ville frångå Mose lagar, helst stiftaren Jesus aldrig motsagt
dessa, så kommo många af de judiska åsigterna om hvilodagar, religiösa fester,
tideräkningen för dessa med mera, att i kristendomen bibehållas, dock med vissa
förändringar. Bland sådana, som ännu äfven hos oss fortfara, äro: En helgedag
i hvar vecka; hos judarne var detta lördagen, enligt Mose bud. 2 Mos. 20: 9—11,
grundadt på uttrycket i Skapelseboken, att Gud hvilade på sjunde dagen; af de
kristna antogs dertill söndagen, emedan Jesus på en sådan dag lefvande uppstått
ur grafven. Kyrlwårets olikhet med borgerliga året; judarne började sitt heliga år
med påskfesten, men sitt borgerliga efter månens gång i Augusti eller
September; hos oss börjas kyrkoåret på 4:de söndagen före jul. Påskhelgens firande,
efter månens gång i Mars och April. Högtiders början föregående afton; mun
talar mest om denna; t. ex. Julafton, Nyårsafton, Påskafton, Midsommarafton o.
s. v., hvarmed man förstår qvällen före en högtidsdag och anser mera
högtidlig, än högtidsdagen sjelf. Anledningen härtill är, att judarne, lika med många
andra äldre tiders folkslag, räknade dygnets början från solens nedgång; också
befaller Mose lag, att hålla sabbat ifrån aftonen och åter allt intill aftonen
(3 Mos. 23: 32). Högtidernas oktav (åttondedag); judarnes stora högtider varade
i åtta dagar, af hvilka den iörsta och sista voro vigtigast; i första kristna
kyrkan upptogs samma sed, så att gudstjenst hölls åtta dagar efter hvarandra,
hvilket vid reformationen inskränktes först till fyra dagar och sedan till två, som
ännu hos oss fortfar, jemte åttondedagen (dies oetava), fast detta namn numera
ej brukas; så är nyårsdagen julens oktav, första söndagen efter påsk dennes
oktav och trefaldighetssöndag pingstens oktav. Fastan härleder sig också från
judarne, ehuru många andra religionsbekännare äfven hafva den tanklösa
föreställningen, att Gud skall tjenas genom att afhålla sig fran vissa slags födoämnen.

Söndagarne, som af ofvannämnde anledning firas med gudstjenst, äro
årligen 52; de särskilda kyrkohögtider, som alla hafva religiös betydelse, äro af tre
slag, nemligen fasta, vilkorligt rörli^h och ovilkorligt rörliga.

Katolska kyrkan indelar sina fester i fyra slag, nemligen 1) Kristnsfester, 2) Mariafester,
3) Martyrfester och 4) Englafester. Efter vår kyrkas system skulle vi endast behålla de två
första slagen, dock hafva en martyrfest, Stefanidag, och en englafest, Mikaelidagen, vid de tid efter
annan gjorda reformerna qvarblifvit.

, Fasta eller Orörliga högtids- eller helgedagar kallar man dem, som årligen
firas på bestämda datum eller månadsdagar, utan afseende på hvilken veckodag
de inträffa. Såda»a äro hos oss, enligt kyrkoårs-ordningen: Juldagen, den 25
December; Annandag-Jnl, den 26 December; Nyårs-dagen, den 1 Januari;
Tret-tondedagen, den 6 Januari, och Midsommar-dagen, den 24 Juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free