- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
724

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 Mar», jenit 9 månader före jul. Emedan på denna dag liradea »Jesu mnndomanunmmelae«
stod denna högtid fordom i så högt anseende, att han hölls nästan heligare än sjelfva juldagen.
— Mikaeli dag har sitt namn af en engel, som omtalas i dagens epistel. Fordom lirades på
denna dag en fest till minne af alla englars öfverhufvud. — Allhelgonadag blef är 835 af påfven
Gregorius IV instiftad i ändamål att på en gång godtgöra hvad som möjligen blifvit feladt vid
lirande af heliga personers minne, jemte alla de martyrers, som icke af brist på utrymme kunnat
få särskilda dugar. Denna fest hade redan i 4:de århundradet begynt firas af grekerna, och hölls
först på pingstdagens oktav, men flyttades sedan af nämnde Gregorius IV till den 1 November,
der den sedermera qvarstått.

Ovilkorligt rörliga högtider äro de, som väl återkomma på ungefär samma
årstider som vanligt, men aldrig på bestämda månadsdagar, utan årligen flyttas.
Sålunda äro: Advmtet, do fyra söndagarne näst före jul, af hvilka den första,
såsom kyrkoårets nyårsdag, anses högtidligast, samt Påskhelgm med de af denna
beroende högtids- och helgcdagar, såväl före som efter påsk, såsom Fastlagm,
Palmsöndagen, Kristi Himmelsfärdsdag och Pingsthelgen.

De första kristne fortforo att likt judarne börja sitt kyrkoår med påskfesten; men sedan
mun blef öfvcrens att den 25 December fira Jesu födelse, blef denna ansedd förmer än hans
uppståndelse, hvarför beslutades att med den börja kyrkoåret, likväl med någon tids
förberedelse, hvilken tid kallades Advent (Jesn ankomst), efter latinska ordet «adventns», ankomst,
samt började i älijstn tider den 14 November och räckte således i sex veckor. Katolikerna
fira ännu adventstiden med bot och fasta, och på ett kyrkomöte i Lerida i Spanien år 524
beslöts att inga bröllop denna tid fick hållas och att ett äktenskap, som då ingicks, skulle
anses ogiltigt. — Påskhelgen, på hvilken vi fira Jesu lidande, död och uppståndelse, är
ursprungligen en ren judisk fest, af dem firad till minne af israeliternas utgång ur Egypten; namnet
Påsk är en förändring af hebreiska ordet P&sach (Passah, Pascha) förbigång, skoning, emedan
mordengeln i Egypten förbigick eller skonade israeliterna, se 2 Mos. kap. 11 och 12. Som
detta skedde vid fullmånadstiden, eller fjortonde dagen i den månaden Nisan, så var äfven denna
dag antagen till den största högtidsdagen; och emedau Jesn korsfästelse skedde dagen före och
hans uppståndelse dagen efter samma dag, så kommo judarnes och de kristnas högtid att firas
samtidigt; de jude-kristna åto påskalammet, begingo derpå nattvarden och firade på tredje dagen
derefter uppståndelsens fest, utan afseeude på hvad veckodag det var. När sedermera
kristendomen blifvit antagen af många icke-judar, hvilka fäste sig vid hvad Paulus predikade och ej
ville underkasta sig de mosaiska lagbuden, utan fordrade att Kristi uppståndelsefest alltid skulle
firas på söndag, så uppkom en häftig tvist härom, hvilken fortfor ända till Nicseiska kyrkomötet
år 325, då den bilades på det sätt, att påsken skulle firas på den söndag som kom näst efter
judarnas påskfullmåue; men inträffade denna på en söndag, så skulle högtiden uppskjutas en vecka,
för att ej få något gemensamt med judarnas gndstjeust.

Med Påskfullmåne förstås den första fullmåne, som inträffar efter
vårdags-jemningen, den 21 mars, och nästföljande söndag är Påskdagen; följaktligen kan
denna högtid icke inträffa tidigare än den 22 Mars, och icke senare än den 25
April. Man vet att flera veckor, så väl före som efter Påsk, äro i så fall
beroende af denna helg, att de med henne flyttas framåt eller tillbaka; allt
hithörande härleder sig från katolska kyrkobruket, och åtskilligt deraf torde erfordra
förklaring för att rätt kunna förstås.

Den första söndag, som har afseende på påskhelgen, inträffar 9 veckor förnt och kallas
Septuagesima, ett latinskt ord som betyder "den sjuttionde», nemligen 70:de dagen före påskens
oktav, d. v s. påskhelgens slut. Anledningen härtill var judarnes 70 åriga fångenskap i Babel,
hvilken ansågs som en bild af Guds folks aflägsenhet från dess rätta fädernesland, till hvars
hinnande 70 dagars beredelsetid behöfdes. Följande söndag är Sexagesima, «den sextionde» dagen
före onsdagen efter påsk. Derefter kommer Fastlagssöndag, äfven kallad Qvinqvagesima, d. ä.
ofemtionde» dagen före påsk. Tisdagen i deuna vecka var den sista på hvilken kött och fläsk
fick förtäras, och som då frossades betydligt, för att bereda sig till följande fastedagar, fick dagen
deraf det ännu brukliga namnet Fet-tisdag. Fastans beredelsetid räckte eljest i fyra dagar, hvilken
tid man kallade Karnevalen (af carne »kött» och vale »farväl», d. ä. »farväl med köttet»),
hvar-nnder den mest utsväfvande munterhet rådde och alla slags gyckelspel och narraktiga upptåg
utfördes; dessa lustbarheter, som räkna sitt egentliga ursprung frän de lekar, som fordom i Rom
anstäldes till guden Pans ära, slutades fettisdagsnatten. På onsdagen börjades fastan, hvarvid,
till tecken af sorg och ånger, hufvudet beströddes med invigd aska, ett från gamla testamentet
upptaget bruk, och häraf fick dagen namnet Ask-onsdag. Från och med denna dag hölls i större
kyrkor gudstjenst hvarje dag under fastan, från hvilket bruk vi ännu hafva qvar våra passions-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free