Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Ansgarius, forntyskt (iskaruns eller guddomens spjut», nordens apostel, se sid. 480.
5. Agata, grek. «god», en flicka på Sicilien, ville hvarken uppoffra sin dygd eller öfvergifva
kristna tron, hvarför hon pinades och dog 252. Fordom helgedag, äfven i Sverige.
6. Dorotea, grek. «Guds gåfva», en adelig flicka i Alexandria, pinad och allifvad 287.
7. Rikard, forntyskt af «rik» och »hjerta», konung i England, se sid. 421.
8. Malakias, hebr. «Guds sändebud», den siste af gamla testamentets profeter.
9. Apollonia, grek. »guden Apollo tillhörig», en flicka i Alexandria, som blef dömd att
lef-vande brännas, men slet sig lös från bödelsknektarne och sprang sjelf* i elden, 252.
10. Eugenia, grek. »förnäm, ädel», insatt i almanackan 1812 efter d. v. kronprinsessan.
Dagen hette förut Scholastica, föreståndarinna för ett kloster på berget Cassino i Italien, död 535.
11. Enfrosyne, grek. »glädje, munterhet», en borgardotter i Aleiandria, som, för att slippa
gifta sig med en liderlig adelsman, flydde från fadren, klädde sig i manskläder och lefde 30 år
okänd som munk i ett kloster, samt först på sin dödssäng upptäckte sig för fadren.
12. Eulalia, grek. «vältalighet», en flicka i Barcelona i Spanien, som vid 13 års ålder blef
svårt pinad och slutligen korsfäst, 300. En mängd underverk berättades sedan om henne, bland
hvilka ett var att hennes själ i synlig måtto lik en dufva uppflög till himmelen.
13. Agnbus, syr. »som har ett uppdrag», Kristi lärjunge, se Ap.g. 11: 28; 21: 10, 11.
14. Valentin, lat. af »sund, stark, mäktig»; med detta namn fuDnos tre martyrer och hel
gon, af hvilka den förnämste var biskop i Interumma i Spanien, pinad och halshuggen 362.
15. Sigfrid, fornnord. af »sig» seger och »frid» Ingn, trygghet, engelsk prest, se sid. 480.
16. Juliana, af lat. jnvenis »ung», en flicka i Nikodemia i Mindre Asien, som emedan
hon ej ville afsägn sig kristna lärnn och bli landshöfdingens maka, pinades och dödades 290.
17. Alexandra, af Alexander (d. 12 Dec.), infördes 1851 efter d. v. kronprinsessan. Förut
hette dagen Polychron, biskop i Babylon, stenad till döds 251.
18. Concordia, lat. »enighet», romersk matrona, halshnggen omkring 250.
19. Oabinus, lat. »från Gabii» (stad i Italien), en kristen lärare i Rom, som blef förföljd,
fängslad och mycket illa behandlad. Han var broder till Cajus, påfve 283—296.
20. Eucharius, grek. af »artig, angenäm», berömd biskop i Lydia omkring 723.
21. Uilarius, lat. af »glad, munter», påfve i Rom, berömd som from och mild, död 468.
22. Petrus Cathedratus (Pehr i stolen), fordom helgedag, se sid. 725.
23. Tertiillianus, lat. af tertius, »den tredje», ryktbar lärare, prest i Kartago, död 320.
24. Skottdagen, se härom sid. 714. Dagens namn allmänna år är nästföljande.
25(24). Mattias, hebr. »Jehovahs gåfva» (Mattis, Matts), vald apostel i Judas Ischariots
ställe, Ap.g. 1: 21—26. Aposteldag.
26(25.). Viktorinus, lat, »segrare», martyr från Egypten, slutligen halshnggen 282.
27(26.). Nestor, grek. (osäker härledning), biskop i Berga i Pamfylien, korsfäst 251.
28(27.). Leander, grek. »som stillar män», en biskop i Sevilla, som lyckades omvända
konung Reccared och hans folk Vestgöterna i Spanien, från arianska till katolska läran, 589.
29(28.). Maria, hebr. bitter, haf, myrrha», intogs först i 1806 års almanack efter Gustaf IV
Adolfs dotter; förut hette dagen Macarius, en helig eremit, som lefvat omkring 400.
Mars.
1. Albin, lat. »bvit», from munk, 540 biskop i Angers i Frankrike, dog i stillhet.
2. Ernst, forntyskt »allvarlig», namnet, som burits af flere tyska furstar, intogsji vår
almanack 1831; förut hette dagen Simplicius, påfve i Rom, död 483.
3. Kunigunda, forntyskt »hjeltemodig qvinna», romerska kejsaren Henrik II:s gemål, berömd
för kyskhet och välgörenhet; hon dog 1040 och blef kanoniserad 1200.
4. Adrian, lat. »från Adria», en kristen krigare, som halshöggs i Konstantinopel 302.
5. Romm, grek. »med hakskägg», född i Nazareth, sökte på Cypern utbreda kristendomen,
hvarför han tvangs att med hopbundna fötter springa framför en vagn tills han dog, 250.
6. Fulgenhus, lat. af »blixtrande, glänsande», biskop i Kartago, skref mot arianska läran
och blef derför två gånger landsförvist men återkallad, och dog i sitt hem 528.
7. Perpetua, lat. »beständig», en fru i Mauritanien, som jemte’ en annan, Filicitas, med
bakbundna händer öfverlemnades åt rofdjnr och blef af dem söndersliten, år 200.
8. Filemon, grek. »vänlig, kärleksfull», en borgare i Colossæ, till hvilken Panlus skref ett
sändebref; äfven fångvaktare i Alexandria, som af en prest bland fångarne vid namn Apollonins
lät omvända sig till kristna läran, och derför, jemte denne, blef dränkt.
9. Fyratio Martyrer, fordom helgedag, se sid. 725.
10. Apollonius, grek. »Apollo tillhörig», en rådsherre i Rom, af sin tjenare Severus
angif-ven som kristen och derför, oaktadt ett förträffligt försvar, halshnggen 195. Den beställsamme
Severus blef emellertid, till lön för sin tjenstaktighet, rådbråkad.
11. Vindician, lat. af »försvarare, hämnare», en berömd biskop i England, död 695.
12. Viktoria, lat. »seger», intogs först i 1882 års almanacka efter kronprinsessan Viktoria
af Baden; dagen hette förut Gregorius, hvilket namn öfvergick på den följande dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
