Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
detta känslobad tillbaka lika hastigt som det stigit,
till stor lättnad for det näpna hufvudet.
Men Thérese log ömkande och föraktligt i det
hon sade:
— Se så der ja! Det är det vanliga. Skall du
då aldrig lära dig sjelfbeherrskning? aldrig bli det
ringaste comrne il faut?
Syskongnabbet — här tyvärr intet vänskapsgnabb
— var ingen sällsynt sak i fröknarne Kossows
jungfrubur. Idel solsken för verlden, tilläto de ofta
atmosferen bli tryckande och stormig inom den lilla
verld, som kunnat för dem vara en fridens helgedom.
Vanligen var det Emerence som stormade och Thérese
som vållat lufttryckningen; men den förra blef genast
glad och god igen när hon brusat ut, hvaremot den
sednare sällan orkade vara glad, utom i sällskap, och
ständigt närde ett groll mot sin syster, hvilket hon
sökte dölja under en ton af stolt öfverlägsenhet.
Modrens afgud från sin födelse och sedan äfven
af andra föredragen för sin skönhet, hade Thérese
tidigt böljat anse sig för ett väsen af vida högre
betydelse än systern; och när hon "kom ut" och blef
så observerad som en skön och behagsjuk, ung flicka
kan bli, medan Emérence ännu gick i korta
klädningar och lekte med dockor, steg hon naturligtvis ännu
flera trappsteg öfver henne.
Men hastigt böljade äfven Emérence att stiga
och det med jättesteg. Ett mera verksamt lynne, ett
något bättre hufvud hade redan gifvit henne försteget
i kunskaper och talanger (ty det hette att hon hade
beggedera, ehuru vi tveka att gifva dessa namn åt
den röra af ett och annat som hon inhemtat, och
hvaraf en temligen uppdrifven färdighet på piano var
det enda rediga). Detta försteg hade Thérese föga
aktat. Men då hon såg systerns alltför frodiga
barnhull öfvergå till intagande smidighet, de alltför röda och
runda kinderna få en finare, men lika frisk blomstring,
ögonen bli mildare, hållningen oklanderlig, stämman
mera sångbar, skrattsalvorna mindre högljudda, böljade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
