- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
19

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

honom, — sade han till öfversten, som efter
tablå-beskådningen drog honom med sig till salen, der han
gerna satt vid eldbrasan om aftnarne och småpratade
med en vän.

— Upprigtigt sagdt, det har jag aldrig gjort, —
svarade öfversten. — Adrian är en toker, som det
väl knappt är värdt att förarga sig på, ty i grunden
är han visst hjertans beskedlig, men som i alla fall
hållit på att reta mig gallfeber på halsen tusen
gånger och tusen till. Jag är honom nu visst mycket,
förbunden och verkligen tacksam, ty min dotter har
funnit sig lycklig i hans hus och han har varit som
en far för henne; men ändå fruktar jag vi bli inte
längo tillsammans utan att gräla, ty hans löjligheter
äro sannerligeA alltför många.

— Löjligheter? Men han måste då ha förändrat
sig mycket!

— Visst icke; han var öfverfull af sådane redan
då, fast en pojke, som du, kanske inte märkte dem.
Han har varit en narr och en enfaldig svärmare i
hela sin lifstid, det och ingenting annat. I sin
ungdom skulle han väl en gång bli student, men när han
kom till Upsala föll det honom in att han omöjligt
kunde aflägga student-eden; han påstod att det ej fauns
en enda student som ej brutit sin ed. — Du mins der
står en hop krimskrams i den der eden. Man skall
vara i säng klockan nio, tror jag, och mera tocket
der. — För Adrian betydde den strunten mer än en
hel framtid. En mened, sade han, vore en alltför
dålig begynnelse af mannens bana och skulle bli
honom ett samvetssår, som ej kunde läkas genom all
verldens lärdom. Man måtte föreställa honom hur
väl som helst att, om föråldrade former, som icke
passa för vår tid, fått qvarstå såsom lagbud, så kan
man något litet eludera dem, utan att bryta mot
lagens anda; han blef topprasande och kallade detta
en gemen advokatyr. Ja, han påstod att i
studentlagen fanns ingen ting som ej skulle lämpa sig för
tiden, om vi blott ville lämpa oss efter lagen. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free