Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
bad man honom då för sin del göra detta, sade man:
Det är ju ingen som hindrar dig, håll du din ed till
punkt oeh pricka, då stack harhjertat fram med ett:,
.bättre, fly än illa fäkta! Han tordes ej tilltro sig
duga till ett lysande undantag bland tidens män.
— Nå, han blef då aldrig student?
— Nej. Och när vår far ville göra honom till
militär, oh! då blef det yttervärre! Han pallrade
de sublimaste galenskaper om krigarens blodiga yrke,
det okristligaste på jorden. — Härom året, när vi sist
råkades, påminte jag honom om det der och gjorde
honom uppmärksam på hur väl han, tack vare vår
goda, långa fred, skulle kunnat genomgå sin tjenstetid
utan att åsamka sig någon blodskuld. Du kunde nu,
med händer så rena som det späda bftrnets, ha haft
en titel, en stjerna och din goda pension, sade jag
till honom. Men hvad tror du han svarade? Detta
skulle trycka mig ännu värre än en skuld, som ju
egentligen icke vore min, utan statens. Utmärkelser
och belöningar för det jag låtsat bekläda ett
embete, dervid jag ingenting gjort! — Kan någonting
lumpnare finnas, än att vara militär under
långvarig fredstid ? Också skaffar sig ju nu hvarje officer,
som ej är alltför stor stackare, någon annan
verksamhet derjemte. Landtbrukare, landtmätare m. m. gagna
de landet och sig sjelfva, och slippa således skämmas
ögonen ur sig. Det är nu rätt väl det! Men jag
kan berga mig som bara landtbrukare, och det är
bättre. Bergala ger mig min dagliga kaka, hvarken
knappare eller sämre än kronans, isynnerhet då jag
tager med i beräkningen att jag kan äta min alldeles
som jag vill, utan mundering, galonering och
kru-sering.
— Jag tycker herr Adrian har alldeles rätt, —
inföll Elmers. — Jag önskar jag hade gjort som han!
— Hvad tunnor tusan! Och det är Elmers som
säger detta! Du, den dugligaste, bäste och för
tjensten mest intresserade i hela vår corps; du, som af
lust och smak så, ända i dess minsta detaljer, genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
