- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
53

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

var söt, när du sade det der: rätt suäll! — Tror du
att jag tänkt på något annat under hela min långa
väntan här, än hur jag skall kunna förändra mig
efter ditt behag.

Det behöfde väl ej vara så bokstafligen sannt
allt hvarmed man sökte ställa sig in hos fröken
styf-syster? Det sanna af saken var, att Eugene
fördrifvit väntningstiden ganska beqvämt vid
chocoladekop-pen och cigarren på ett schweizer! i hörnet af
Kungsgatan, derifrån han kunde hålla utkik öfver Näset
och se när Ada skulle komma. Att ställa sig in hos
henne, var honom nu emedlertid så angeläget, som fru
mamma någonsin kunnat önska. Ada hade genast funnit
behag för hans ögon och han var ej sen att förklara
sig för hennes ifrigaste beundrare, isynnerhet som den
friska rosen från Dalarne gjorde det fördelaktigaste
uppseende i hela Sjöviksborg. Eugène beslöt strax
att ej förhala tiden, utan "drifva på sin kurtis" så
att han kunde "ha saken på det klara", innan han
måste återvända till Upsala. Men blandande sliskig
hyllning med den skämtsamma påflugenhet en bror
kan tillåta sig, gjorde han sig så förhatlig för den
han ville behaga, att han väl på allvar kunnat
behöfva betänka hur han skulle bli snäll i hennes tycke.

Som hon nu ej visade minsta håg att häruti
vägleda honom, var det emedlertid bäst att för denna
gång låta det ämnet hvila.

-r- Du har säkert varit hos fattiga sjuka, min
lilla syster, och tömt din börs intill yttersta
skärf-ven, — sade Eugene med gillande och högst
broderlig ton.

— Visst icke. Jag kommer från folk, som äro
rikare än jag och du.

Genast tillfälle till en ömmare vändning:

— Än jag! Det tror jag nog. Armare än jag
nu, kan ingen vara. Och likväl kunde Ada med ett,
enda ord göra mig rikare, än någon konung!

— Det finns bättre rikedom än konungars,
Eugene. Jag önskar att du förstode min väns!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free