- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
60

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

ut, komma med pretention och sitta uppsträckt eller
stå i flock med andra unga flickor under väntan på
att bli uppbjuden, såsom jag hör att det tillgår —
åh! man kan ju tappa bort all danslust på det viset
innan dansen börjas!

— Ack, du har ännu ingen aning om det der!
Jag finner det visst förtjusande att dansa der hemma,
när nemligen du unnar mig sällheten att föra dig.
Men tyvärr tvingar du mig oftast till pianot, scm en
riktig liten tyrann, och dansar mod flickorna,
företrädesvis de små! — En bal, min lilla Ada, måste
betraktas helt annorlunda likväl.

— Hur vill du då jag skall betrakta den? Som
en produktion af skön konst, kanhända? Tackar
ödmjukast! Får inte sällskapsdansen vara en
framställning af ungdomens sprittande lifslust, en yttring af
ovilkorligt behof att röra på sig, så är ingenting värdt
med den. Fru Lenngren säger så bra om sin unga
flicka:

"Hon är ej glad för det hon dansar;

Hon dansar för det hon är glad".

— Men du gör då dansen till ett slags
friskgymnastik, och kan öfva den lika gerna med Maj änne,
eller hennes lilla Pirrc, sora med löjtnant
"Wimmer-skantz, eller någon annan stordansör!

— Ahnej, jag har nog märkt att med-dansaren
betyder mycket, och skulle ej tveka i valet mellan
Wimmerskantz och Pirre. Men småflickorna äro
förtjusande att dansa med, lätta som elfvor, och så
hjertligt roade sen! Det är just det förnämsta! Ingen
löjtnant kan vara det hälften så mycket.

— Och inte jag heller, kanske?

— Du? Nej visst inte. Du gör dig till och
vill spela en rol ined din dans; men barnet roar sig,
och vill ingenting mer.

— Du är ett barn, en elfva sjelf, Ada! ett
älskligt, men obarmhertigt barn, en förtrollande, men
hjert-lös elfva! Du vet inte hvad det vill säga att — ––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free