- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
63

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

nytt och förströende for henne; och för den svarta
klädningens skull, samt behofvet af
dans-undervisning, som syskonen åtagit sig och dagligen gåfvo
henne, hade hon fått sin vilja fram. Familjen for på
baler och soiréer flera gånger i veckan, men Ada satt
stilla hemma, sedan hon tagit sin lection för flickorna
innan de gingo att kläda sig. Systrarne gycklade
väl med henne ibland för hennes hemmasittande; men
hörde öfverstinnan det, så fingo de kära englarne sin
läxa efteråt.

— Hvad tanken J på som ébruitera hennes små
svagheter, — hette det då. — Visst är det der en
sjuklig sentimentalité, det medger jag; men litet romanesk
öfverspänning är helt naturlig hos den som haft
lands-byggden och månskenet till enda förtrogna! Låt ni
henne sörja gumman i fred så länge hon behagar; ni
må vara glada så länge hon håller sig undan! jag
säger intet mer, jag.

Detta behöfdes också icke. Thérese gjorde en
kastning med hufvudet som tillkännagaf att hon
förstått vinken, och som oöfverträffligt väl uttryckte hur
enfaldigt hon ansåg att frukta en medtäflarinna för
henne. Emerence blef pionröd, mindre för
antydningen att Ada skulle öfverstråla henne, ty hon trodde
sig ej vara en skönhet, men för det mamma tycktes
tro att hon skulle vara behagsjuk, liksom Thérese.
Hon skulle visst bry sig om något sådant hon! Nej,
dertill vore hon litet för klok! Hon kunde väl skämta
öfver sina eröfring:ir, men på allvar lägga två strån
i kors för att göra några, det höll hon sig verkligen
för god till! Oeh derför satte hon sin lilla näsa en
smula högre än vanligt och fick den briljanta färgen.

Öfverstinnan såg nog att vinken ej togs väl, men
upprepade den ändå vid första tillfälle, ty hennes
fruktan för stjufdottren hade betydligt ökats sedan
hon fått henne i liuset, och hon beräknade att
vinkarne skulle verka på flickorna såsom klatschandet
med chambrièren på en ung fåle — ej en sprakfåle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free