- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
82

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

och hvarandra med en förundran, som om man varit
färdig att rita kors på både väggar och tak, och
sedan kom ett besynnerligt tvång öfver många, så att
de slöto sig i små kotterier, der man mera hviskade
än talte högt. Endast tvenne tycktes fägna sig åt
den främmandes ankomst: Ada, som med sin hjertligaste
ton helsade honom välkommen, och Thérese, som med
sitt mest fängslande leende räckte honom sin fina hand.

— Fastän så länge, länge sedan vi sågo baron
Lejonram, — sade hon lågt, — har jag aldrig glömt
att önska herr baron tillbaka, och alltid känt den
tomhet ni efterlemnat.

Det ver ej underligt att Thérese sade detta så
lågt. Hon, den stolta, behagsjuka och beräknande
Thérese, säga någonting sådant åt en karl! något på
en gång så ofantligt simpelt och så direkte
uppmuntrande! Men till en sådan karl som Lejonram kunde
man ej tala så som till andra. Han måste ha något som
smakade af hjerta och derjemte var simpelt och
barnsligt, någonting af Emérence dä hon var som naivast,
eller något af Ada när hon sprang i dälderna deruppe
kring Städjan. Öfvertygad att Lejonram varit dödligt
betagen i henne, hvilket nog också till en tid egde sin
riktighet, trodde Thérese att han nu kom för att ånyo
lägga sig i hennes bojor sedan han börjat ledsna vid
läseriet; och att han skulle ledsna dervid syntes
henne helt naturligt. Baronen hade ett par år varit
andligt svärmande; det kunde vara tid på att gå
tillbaka; minnet af den trollkraft hon en gång utöfvat
på honom torde nu ha återtagit sitt välde, och han
kom kanske att ånyo spänna sig för den triumfvagn
han en gång öfvergifvit. Den återvändaude borde
uppmuntras; men visst vore han väl ännu tör from
att tåla agaceras på vanligt salongsmanér.

Kunde då den bleka läsaren vara en eröfring att
eftersträfva för Thérese? — Hvarför icke? Lejonram
var rik, af gammal och ansedd familj; Thérese var
en alltför förståndig flicka att icke värdera sådant.
Hon visste också att han verkligen älskat henne och
stått färdig att bjuda henne sin hand, då upptätkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free