- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
86

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

förtappadt var. Men vi kunn$ det ej, ty vi måste
oupphörligen vaka på att ljuset som i oss är icke
rar-der till mörker. Hur ömt varnar han icke de sina:
Alsker icke verlden, icke heller de ting som i
verlden äro.

— Men då menar han väl–-

— Vi få ej göra oss till tydare af hans mening,
fröken Ada. Vi ha ordet; vi måste hålla oss till
ordet. Hade han menat annorlunda, så hade han talat
annorlunda,. Alsker icke verlden, säger han. Och hur
hotande tillägger han icke: Ve verlden för förargelse
skull, ty förargelse måste ju komma. Och då han talat
om dem som verlden tillhöra, säger han: Går utifrån
dem, så skolen J vara mina lärjungar.

— Nå, men då säger han också: Den som
kommer titt mig och icke hatar sin fader och moder,
broder och syster och dertill sitt eget lif, han kan icke
vara min lärjunge. Skall det också tagas alldeles
efter bokstafven?

— Visserligen ja, så snart dessa närmaste eller
det egna lifvet vilja hindra oss att vara hans.

— Så, der tyder baron hans mening alldeles så
som jag. Men skulle vi inte ocksåi i fråga om
verlden få underförstå ett sådant der så snar t ?

— Der kan ingenting underförstås, min fröken,
ty förargelse kommer ovilkorligen alltid af verlden.

— Om jag nu stängde mig inne i mitt rum och
läste Guds ord under det pappa och mamma hade
främmande, då räknade ni ju inte mig till verlden,
eller hur?

— Det gör jag i alla fall inte. Jag skulle ej
ha kommit hit, om jag ej ansåge er för ett Guds
utvalda barn, min syster i Kristo. Men ni kan lätt falla
ifrån, om ni ej låter varna er; och derföre–-

— Men ni skulle ej anse mig behöfva varnas,
om jag försigtigt satt inom min riglade dörr, eller
flydde ur huset då här kom främmande? Och likväl
skulle jag då gifva mycken förargelse. Jag menar nu
ej åt sällskapsverlden, ty det vore ju väl gjordt om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free