- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
98

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

— Vi ha ju inte sett på blommorna, Ada! —
ropade Emerence. — Ah! det luktar rose när man
öppnar på asken.

— Verkligen, starkt rose, — instämde Thérese. —
Och mina äro oparfymerade!

Hade man frågat Thérèse om hon kunde afundas
något sådant, skulle hon säkert med stolthet och harm
ha svarat: "Visst inte!" Men röst och min förrådde
dock att det var afund som talade ur henne.
Emé-rence deremot sade öfver ljudt:

— Jag blir afundsjuk, Ada! Du är alltför
lycklig. Ah, ni aldragudomligaste törnrosknoppar! Jag
rifver ihjäl dig af afund, jag steker dig lefvande, jag
förgås!

Men tonen var så glad och god, att man kunde
hålla af henne derför.

— Man har bestämt sökt ut åt dig det
vackraste som fanns i Stockholm, — sade öfverstinnan. —
Jag tyckte rätt mycket om Thérèses blommor förut,
men de bli tunga som en olycka bredvid dessa. Och
Emsens guirlande kommer att se rigtigt fattig ut.
Det blir verkligen ett bekymmer!

— Ack, om alla bekymmer voro så lätt hjelpta!
Jag vill inte ha de här blommorna, de äro så
högröda och jag får visst aldrig lust för den färgen mer,
sedan jag blifvit så van vid det svarta och hvita.
Söta Thérèse, tag min guirlande och låt oss af
garneringsbuketterna binda en åt Emérence, det räcka de
säkert till.

— Men, min lilla engel, hvad skall du ha sjelf? —•
frågade modren efter omfamningar och tacksägelser. —
Jo, jag vet, du tar farmors vackra juvelnålar. Det
blir ändå mera distingueradt.

— Jag med juvelnålar! Det skulle ta sig ut.
Hur säger farbror Adrian: "Det passar inte pojkar
att löpa med skägg".

— Men det vore charmant. Du kan ej få något
Vackrare.

— Måste jag då nödvändigt ha något på håret?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free