- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
113

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

räckte den och knappt en minut fick jag stå stilla.
En gång skulle vi likna oss vid något; jag kunde ej
finna något bättre än en boll, ty så kastades jag ur
hand i hand.

— Det var en förtjusande kottiljong, alldeles
gudomlig! Såg du på mig och lilla Wimmerskantz ?
Jag hoppas du aldrig sett något charmantare? Han
är den af mina eröfringar jag mest glorifierar mig
öfver. Såg du hur han krusidulerade ända i sista
ögonblicket ute i kapprummet ? Man kan ej vara
artigare.

— Kapprummet,—ja der ha vi en ledsam punkt,
farbror! Jag var, då vi ändtligen kommo dit, som om
jag kommit ur ett ryskt imbad eller ur en ugn, oeh
jag tyckte det skulle bli så skönt att komma ut i
luften, få känna en sval flägt och se stjernorna. Men
Wessberg, som stod och höll våra kappor, såg så
olyckligt glåmig och modstulen ut, att han tog bort allt
mitt nöje af hemfärden. Lilla Lundström med
lanternan gjorde ännu bedrölligare figur, och när vi kommo
ner, hörde jag kusken ryta sitt: "kör undan der!"
med en ton af raseri, som tydligen förtäljde huru lång
och kall väntningstiden varit både för honom och
hästarne. Der är bestämdt en syndig sida af vårt
bal-och souperlif, och baron Lejonram får allt rätt, att
det är en fåfängans marknad. Dc, hvilkas tjenster vi
taga om dagen, borde vi unna ro och hvila om
natten; tjenarens ringa beqvämlighet borde ej offras för
våra nöjen, och det der låughängandet i tamburen, i
förstugan, på gatan kan föda många onda tankar, som
skola anklaga oss en dag.

— Du är alldeles odräglig, Ada! — Hvarför ha
de mat och lön, om de ej skola göra hvad vi vilja?

— Men vi skola lia faderlig vård om dem.

— Än sen ? Tåla de inte vid att vaka lite grann,
tror du? De sofva minsann som stockar dessemellan.
Jag önskar jag haft bara hälften så god nattro som
de i natt! Jag hade inte för roligt när vi kommit
Jaem, jag ! Thérese fick ett anfall af kramp i bröstet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free