- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
115

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

och hur måtte det stå till med vår tro, om vi vilja
sätta vårt klena och usla förstånd till domare i hans
sak? Följden af våra handlingar är hans sak och oss
har han endast bjudit att handla rätt.

— Tackar ödmjukast, ja! Och detta göra vi väl
genom att kasta vårt lilla förstånd öfver bord? Ja,
förnuftet med, ty så vill nog det der papistiska eller
baptistiska herrskapet ha det. Men hur de stödja sig
på och förvända det sköna språket: Herren hafver
fördolt det för de visa och förnumstiga, och
uppenbarat det för de fåkunniga, så är det bäst ändå att
spara på smäde-epiteterna mot vårt förstånd, ty det är
allt en god styrpinne som Gud ej utan afsigt låtit oss
behålla, fastän vi i fallet bröto af det kostligaste
stycket af den. Jag vet, din baron skulle invända att
vi ej blott brutit af, utan krossat den i små smulor;
men jag skall säga honom att det då är vårt bästa
råd att taga väl vara på smulorna och nyttja dem med
stor fl.it. — Men låt oss återgå till vårt ämne! Jag
tror att en enda fråga skall af|göra det. Känner du
i dag mindre att du eger en Frälsare, eller mindre
att du behöfver honom?

— Nej, Gud ske lof! Tror du, farbror, att jag
skulle se glad och lugn ut i dag, om jag ej kände att
jag, med alla mina brister, fick sluta mig till hans
hjerta och hvila der?

— Gud ske lof, säger jag också, då är ju allt godt
och ingen nöd med dig, mitt barn! — Men, ännu en
sak innan du slipper ifrån förhöret! Hvarföre de der
klara rosorna vid Emerences lilla skämt om
ryttmästaren? Jag tyckte det alldeles inte förtjent deraf.

—■ Så tycker jag med, men det hjelper icke. När
hon brytt mig för Eugene och andra har jag aldrig
blifvit förlägen och svarslös. Det måste vara för det
ryttmästaren är så allvarsam. Jag tycker det är
nästan näsvist att skämta öfver honom. Och så förebrår
jag mig den der mazurkaturen. Och så–-

— Ada, Ada, kom och se på vårt lilla fartyg! —
ropade Marianne och stack in hufvudet genom dörren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free