- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
119

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

lagrar, i ett dolce far niente. Hur kan du också stå
ut med att plugga i dig sådant der, när du inte
längre är tvungen till det ? För min del har jag aldrig
tagit i sådane böcker sedan jag slapp ifrån mabonne.’1

— Men jag har aldrig varit tvungen, och derför roar
det mig. Eller också är jag tvungen ännu både af
egen lust och af farmors önskan. Hon sade ofta: låt
mig se att du så länge som möjligt fortfar att läsa
ordentligt, åtminstone ett par timmar om dagen.

— Nå, men då kunde du väl åtminstone välja
något angenämare än verldshistorien. Det är ju en
förskräcklig lunta det der!

— Hur är det möjligt att du icke älskar historien,
Thérèse? Hjertat slår ju med friskare slag, när man
bara tänker på en stor handling. Det är ett så ädelt
nöje att sätta sig in i de ädles lif, tänka deras tankar,
känna deras sorger, dela deras kamp och njuta deras
seger! — Och när historien berättar om det icke ädla,
som nog tyvärr är vida mera, så behöfver och söker
man den trösten att vända tankarne till Honom som
kan göra någonting godt äfven af det onda; och på
det sättet blir också det ett nöje.

—• Tackar ödmjukast för sådane nöjen! Jag är
inte nog poetisk för dem. Men, hör på nu, lilla
fantast! Mamma och jag fara till landshöfdingen. Vill
du fara med?

Thérèse var serdeles blid, nästan öm mot Ada
denna morgon. Mindes hon hur föga vänligt hon
bemött henne på balen och ville godtgöra det? Ada
trodde så och det fägnade henne. Men visiten
undanbad hon sig.

— Som du vill, min söta unge! — svarade Thérèse
så smekande som sjelfva mamma. — Sitt bara inte och
förstör dina ögon, utan bort med böcker och
broderier! Du är tokig, Ada, som håller på med dina
julklappar sjelf. Här fins nog fattiga flickor som för
en spottstyfver gyr färdigt hvad vi begynt. Jag
lemnar alltid bort mina; det är tusen gånger bättre än
förvandla sig till eu myra, det fatalaste djur jag vet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free