- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
130

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130’

tran och tröst. De äro visst icke många, ty den vä~
gen är smal och den porten är trång som drager till
lifvet. Men mina ögonblick räcka likväl knappast
till för dem.

— Är då inte hvarje lidande en broder eller
syster ?

— I allmänlig mening jo. Men trosbandet är
hårdt tilldragande, och upphäfver fräudskapet efter
köttet. Det heter: Kommer någon till eder, och icke
hafver denna lärdomen med sig, undfår honom icke
uti hus och helser honom icke heller. Ty deri honom
helsar han är delaktig i hans onda gerningar. Låt oss
icke glömma det! — Hur heter qvinnan?

— Ebba Wildmark.

Baronen studsade.

— Ebba Wildmark! Hur har fröken Stjernefalt
kommit i beröring med henne?

— På det enklaste sätt i verlden. Hennes barn
anropade mitt medlidande; och det är ej bra att ge
almosa, utan att se hur det står till hos dem som
begära den. Jag följde barnen in till deras mor.

— Känner ni den menniskans historia?

— Nej. Jag vet blott att den för närvarande
är bedröflig. Hennes man dog denna natt af en
förfärlig sjukdom.

— Hennes man! — Ja-så. Nå, det torde kunna
bidraga till hennes väckelse. Och omvänder hon sig,
så kan hon gå långt på helgelsens väg; ty det heter
ej förgäfves: Den der många synder varda förlåtna,
han älskar mycket. Men ännu är hon död och
sofvande, det är ganska säkert-, ty ingen af våra har
nämnt henne. De ha öppna ögon och öron, de veta
hur det står till med enhvar, och när något
förtappeisens barn står att rädda, går underrättelsen derom
som en löpeld från man till man.

— Men, baron Lejonram, det låter ju nästan
som om de edra öfvade spioneri!

— Det varder glädje i himmelen öfver en
syndare som omvänder, sig och lefver. Skulle då icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reada/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free