- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
132

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132’

åt, utan äfven några af hans dyrbara ögonblick,
såsom den med bibelspråk späckade skrifvelsen bevisade.
Först hade han att göra henne uppmärksam på den
särdeles stora nåd Gud bevisat henne, genom att
värdigas komma till henne i ordet. (Detta erkände Ada
gerna och tacksamt). Dernäst ville han låta henne
förstå, att Gud lockade henne med en alldeles utsökt
kärlek; ty många hade blifvit öfvergifna och förskjutna
för mindre öfverdåd än hennes. (Härvid satte den
svaga flickan i tankarna ett stort frågetecken: Lockar
icke Gud oss alla med utsökt kärlek? Skulle hon
sättas upp till ett särskildt skötebarn, såsom om hon
någonting vore? Och hade hon icke dessutom långt
flere och större bevis på Guds oändliga långmodighet
än detta? Han hade sökt henne många gånger, då
hon ej velat möta honom, då hon med flit gått
undan i dag hade hon åtminstone med ödmjuk längtan
möt t hans kallelse.) Sedan måste hon varnas för
historien och engelskan; "ty," skref baronen, "ju mera
mensklig lärdom vi taga ombord, desto mera barlast
att kasta öfver bord innan vi bli beqväma för Guds
rikes visdom." (Vill han då att Guds barn skola
vara idioter? frågade Ada i sitt förvånade sinne). Och
hon hade knappt lust att läsa fortsättningen. Men
det var ju der bevisen för påståendet skulle vara att
finna, och således läste hon. — "Eugene hade
verkligen icke så orätt i hvad han sade om läsarne,"
mumlade hon, i det hon sedan vek ihop brefvet. "De
måste taga alltför mycket efter bokstafven det ordet
att vi skola vara såsom dårar för Kristi skull. —
Kära baron Lejonram jag blir förskräckt för er, ty
bevisar det icke den mest krassa bokstafstro att kunna
säga: Lärdomen är ett djefvulens verk, ty de lärda
förneka att Gud skapat verlden på sex dagar! Vet
ni då icke och tror ni icke att också de lärde kunna
veta att tusende år äro för Herran såsom en dag?
Sannerligen, min baron, jag fruktar ni läser icke er
bibel stort bättre, än de som försumma den."

Ada hade rönt så många sorgliga intryck denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free