- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
164

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164’

— Tror fröken Ada på englar? — frågade
Elmers.

— Om jag tror! Skulle jag inte tro på Bibeln?

_ Åh! Bibeln är full af besynnerliga bilder och

talesätt! fröken får väl medge att ingen förnuftig
menniska kan tro allt som står der.

— Ack, ni stolta förnuftsmenniskor, som aldrig
hitta på bättre ursäkt för er brist på tro, än ert höga
förnuft, som säkert ändå är ganska oskyldigt i den
saken.

— Bästa fröken Ada, den der tonen! Har
fröken blifvit smittad af Lejonrams ringaktning af
förnuftet ?

— Nej, det tror jag inte, ty jag önskar
åtminstone bli mycket förnuftigare än jag är. Min
förargliga ton gällde helt och hållet ryttmästaren, visst icke
förnuftet.

— Fröken menar kanske, att om jag hade litet
mer af den varan, skulle jag tro på englarne?

— Åtminstone ser min lilla portion af varan
ingenting som hindrar. Men visst tror väl
ryttmästaren också något litet på englarne? Ni sade ju i
går om gamla grefvinnan. Carlhjelm: Hon är en
engel! Den som icke tror på englar borde icke bruka
den benämningen, som jag tycker så illa om.

— Hvarför det ? Jag finner den oändligt vacker.
Ty, ser ni, jag tror på englar i menniskoÖgat, i
menniskosjälen; men på englar som sväfva omkring oss i
skinande hvita kläder kan jag lika litet tro, som på
djefvulens omkringgående såsom ett rytande lejon,
sökande hvem han uppsluka må.

— Det är mycket illa att ni säger så! Englar
har tyvärr längesedan flytt ur menniskosjälen; och
tror ni er se den i ett par ögon, så är det en farlig
villa, kanske just ett’ försåt af honom som går
omkring såsom ett rytande lejon. Ty han går omkring
och passar sina tillfallen och sofver icke, ni må tro
det eller ej.

— Det är det onda inom oss sjelfva som passar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free