- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
165

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165’

sina tillfällen och icke sofver. Ty jag vet nog att
det finnes onda englar inom oss så väl som goda. Men
hvarför skylla på en makt utom oss? Det är bara
svepskäl för att ursägta oss; ingenting annat.
Menniskan är sjelf både sin lyckas smed och sina onda
gerningars orsak. Bibeln är en gammal konstig bok,
fröken Ada! Vill man taga den efter bokstafven, så
blir det alltför galet. Det är endast en andelös
tolkning deraf som gifvit oss en djefvul och ett helvete
till trosartikel.

— Ryttmästaren vill kanske icke heller veta af
en bokstaflig tro på Försoningsläran och Korset? —
Adas kinder bleknade vid denna fråga.

Elmers pekade från fönstret, der de stodo, uppåt
stjernorna, som tindrade klart öfver den i tystnad
hvilande staden.

— Jag tror på Honom, som skapat dessa
myriader ljusa verldar, — sade ban med värma. — Och
jag älskar honörn, ty jag känner att den harmoniska
anordningen af allt, från detta stora, strålande bela,
till de minsta ting på jorden, måste ha utgått från
en lika oändlig som allsmäktig kärlek.

Ada sände mot de glänsande himlaljusen en blick
glänsande som de.

— Ja, det är herrligt att skåda Honom i hans
verk, — sade hon med innerlighet. — Men se vi honom
blott i dessa stora under, så ha vi dock ej till
hälften fattat honom.

— Jag har på senare tid ofta kännt att jag
skulle vilja fatta honom fullkomligare, att jag skulle
vilja tro och älska honom så fullt, barnsligt och
obetingadt som ni, — svarade Elmers. — Men jag kan
det icke! och aldraminst kan jag, om det skulle
fordras att upptaga en hop mystiska biidéer, såsom att
tro på härar af englavarelser och dylikt.

— Men säg mig då, skulle denna allmakt och
kärlek, som ni sjelf erkänner, ha ordnat allt, ända
från de minsta ting på jorden, till ett harmoniskt
helt, till en så konstrik kedja, att man knappt kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free