Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169’
ur barndomens paradis. Icke nöjd med att enfaldigt
tro, började jag forska, räsonera, grubbla och förkasta.
— Förkastade ni er första kärlek för denna
fattiga förnuftsreligion, som låter er se en Gud i
skapelsen, men ej i Evangelium? Ack, ryttmästare Elmers,
huru lätt kan ni ej förlora äfven tron på Guds
kärlek, sedan ni nu erkänner den, när ni blott ser
honom i de skapade tingen, men icke i Kristus och hans
försoning! Och om ni en gång i menlös tro fått syn
på det sanna ljuset, hur förfärligt måste det ej vara
att ej mera se det!
— Det är först nyligen jag börjat känna såsom
hade det varit ett ljus jag förlorat och att det är
derföre jag icke är lycklig. Förut dömde jag
annorlunda. — Jag var ännu helt ung då jag råkade in
bland tviflets klippor ocli bränningar genom begäret
att skärskåda och pröfva. Detta ångrar jag visst icke,
ehuru det blef otrons första stadium ; ty man bör dock
veta hvad och hvarföre man tror, om man än vid
undersökningen skulle förlora tron. Jag gjorde snart
detta; ju mer jag tänkte öfver ämnet, dess mer tyckte
jag mig finna att jag blifvit missledd och att det var
en motsägelsernas och egoismens lära man uppfostrat
mig uti.
— Kristendomen en egoismens lara!
— Gör den icke menniskan, både såsom individ
och slägte, till det högsta, det enda egentliga
föremålet för Guds kärlek? ja, låter den icke Gud sjelf
förnedra sig till vår tjenare då han i sin son offrar
sig för oss? Vi, vår frälsning, vår salighet skall vara
det aldra angelägnaste för honom såväl som för hvar
och en af oss; vi skola tro, älska, handla blott för vår
skull och för en tillkommande lön; vi ha icke att göra
det rätta för det rättas skull, icke det goda för det
godas, utan allt, allt för vår egen! Detta àkaffer med
fruktan och bäfvan att J mågen saliga varda är en
sådan hufvudpunkt i läran, att den utplånar allt
annat; och just de såkallade frommaste kristna försoffa
Ada. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
