- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
175

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175’

emot Ada. — Det var sjelfva tusan till profning och
packning! Jag började tro att ni gifvit er af med
ens begge två.

— Och jag, — hviskade Emerence, — trodde
att du studerade in en liten pjes tillsammans med
ryttmästaren. Du ser jag har suttit så, att jagjcunnat
hålla utkik öfver er tète à tete; och jag förlorade
sammanhanget i var läsning för att fundera på om
det var Kärleksförklaringen eller Enleveringen ni höllo
på med. Jag väntade hvart ögonblick att få se er
fara af igenom fönstret, och jag knuffade Thérese
dugtigt i sidan såsom ett gif akt! Men hon var i sitt
stolta, seriösa humör och brydde sig katten om att
skratta åt er. — Hvad talade ni om derinne? Bekänu
bara genast!

— Om något som jag gerna, gerna ville tala med
dig om också, -— hviskade Ada tillbaka. — Vi talade
om Gud och hans englar, Emerence.

13.

Vid midnattstid trädde en hvit skepnad, med ett
ljus i handen, in i Adas rum. Det var Emerence i
nattdrägt, blek och darrande.

— Thérese är så sjuk, så sjuk! hvad skall jag
taga mig till? — sade hon ängsligt. — Inte vill jag
väcka mamma; hon önskade så att få sofva bort sin
hufvudvärk, och det behöfver hon nog, stackars
mamma! Vet du inte någon råd?

Ada, som ännu ej tänkt på att lägga sig, var i
blinken inne hos Thérese. Hon fann henne i ett
anfall af bröstkramp och nervös skakning, våldsammare,
sade Emérence, än dem hon ett par gånger förut sett
henne hafva.

Liggande framstupa öfver ett par stolar och högt
jemrande sig, kunde hon hvarken förmås att resa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free