- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
201

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201’

— Jag har likväl ej lyssnat på er, —försäkrade
Elmers. — I51o!t de aldraminsta orden nådde mitt
öra, och jag kunde ej låta bli att inkasta min
anmärkning; ty det var just en af de många motsägelser,
som länge gjorde vår troslära så ofattlig för mig,
att ju mer jag tänkle derpå desto mera syntes hon
mig en enda stor motsägelse och lögn.

— Mon nu vet du hur do skenbara
motsägelserna förklara sig i den herrligaste enhet? Nu har
du fattat huru vi varda fullkomliga genom Kristi
rättfärdighet, som iklädes oss, huru vi varda
rättfärdiga af trou, och likväl just derigenom komma till
full uppfattning af den oss vidlådande
ofullkomligheten. Icke sannt, broder, du vet nu detta? Du har
funnit svaret på alla dina frågor? — sadti herr
Stjerne-fält och tryckte varmare än förr hans hand.

— Jag törs icke säga att jag ännu gjort det, —
svarade Elmers. — Men jag far fast derefter och
har det vissa hopp att jag en dag skall finna det.
Gud har ej sökt mig på mina vägars villa för att föra
mig blott ett stycke framåt; han ville nog föra mig
allt vidare från den ena klarheten till den andra.
Men det går väl icke an att göra det för hastigt med
den som varit så blind, som är så ovärdig som jag.

— Ovärdig, hum hum! Sitter du ännu fast på
den olyckliga klippan ? Jag önskade dig verkligen
något bättre! Men det kommer väl. — Tack nu
emedlertid för det du rest hit; det var en rigtigt kär
öfverraskning! Men hvad du måtte ha tagit dagen i
näbben ifall du farit från Odinsberg i dag?

— Ja. Jag hade ämnat resa först i nästa vecka
och på hemvägen helsa på den nya herrn till
Alm-lunda; men i går öfverföll mig ön sällsam lust att
komma till dig just i dag. Jag tyckte att jag
ovilkorligen måste hit. Och då ville jag öfverraska dig
vid kaffebordet, der jag vet att du tycker om sällskap.

— Och af något slags aning derom har jag skaffat
inig värdinna vid kaffebordet, dit vi nu skola skfynda
oss. — Mon hur är det med dig, Ada? Jag tror du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free