- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
208

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208’

— Smått glad! — anmärkte Elmers skrattande.

— Det tycks som om fröken Ada ej valt det
tacksammaste föremål for sin välvilja! Hvem är menniskan?

— Sade jag dig hennes namn, så hade du
kanske för dig hufvuddragen af hennes historia, som lär
ha vunnit en olycklig ryktbarhet. Yi skola tala
derom en annan gång. Att hon var husvill och brödlös,
att fattigvården cj ville antaga sig henne, att
kyrkoherden, i stället för annan omsorg om detta förlupna
får af sin hjord, drog upp för oss hennes
lefnadsteckning så, att håren reste sig på min lilla Adas hufvud
och hennes kinder blefvo hvita som lärft, allt detta
uttrycker blott minsta delen af hennes nöd. Ty hvad
betyder det närvarande, om än så bittert, och det
förflutna, om än så brottsligt, emot ett fortfarande
tillstånd af andelig död? — Då vi en gång fått reda på
menniskan, tyckte vi henne lagd på våra s&giveten.
Det var Ada som först råkat på henne, och i sin
förlägenhet vände hon sig till mig. Hvad var att göra?

— Jag undrar ej på att fattigvården heldre använder
sina medel på andra håll, undrar äfven mindre på än
jag beklagar att kyrkoherden ej annorlunda uppfattat
sitt kall af själasörjare. Han talar knappt som en
Guds man på predikstolen, hur skulle han då handla
annat än som en verldens man i verlden! Men
synderskan behöfde emedlertid annat än att bara lemnas
åt sitt öde.’ Jag hittade då på att få henne till min
Jan, ty jag visste att han och hans gumma ha
hjertan för arma likar. De ha nu blifvit för henne
själasörjare i allt utom namnet; och du skall få se, Ada,
att fast de emottogo henne död i öfverträdelser och
synder, skall hon en dag stå upp och bli hvad vi
önska.

— Men hvad är det då med henne? hvem är
hon ? hvad har hon gjort ? och framförallt hvad vill
ni göra henne till ? — frågade Emerence, med tonvigt
på sista frågan. Ty oaktadt sin nyfikenhet, hade hon,
så snart de första frågorna halkat öfver hennes läppar,
besinnat sig på att hon ej ville ha svar på dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free