- Project Runeberg -  Ada eller Hvar är ditt fäste? /
244

(1863) [MARC] Author: Emilie Charlotta Risberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244’

Köpenhamn, Juni 18—r

"Min Välgörare!

Jag vågar ej mer säga min far. — Om ett
ögonblick afgår jag till Amerika och återser aldrig
fosterjorden. Att efterspana mig skulle tjena till intet. Lyckan
har varit mig oblid i gamla verlden; jag vill försöka
göra henne blidare genom att börja en ny
lefnadsbana i den nya. Helsa min mor och mina systrar!
Jag vill ej försöka ursäkta mig hos dem och er. Glöm
och förlåt den som för sista gången tecknar sig

Eugene Rossow

— Detta var då hans skandinavism, — utbrast
herr Adrian. — Den uhyre kärlek till bröderna på
andra sidan sundet, som tvingade honom ditöfver i
stället för hem då han lemnade Upsala, var blott ett
sätt att obemärkt komma en bit på vägen till det
gyllene land, som får emottaga så stor del af
Europas afskum!

— Men hvarföre, hvarföre, — stammade Ada,
som vände brefvet på alla sidor och liksom sökte
mellan raderna ett upplysande svar.

— För att börja en ny bana, säger han ju,
hvilket med andra ord vill säga i större skala fortsätta
den bana af svek och bedrägeri som han begynt här
hemma, — svarade farbrodren, som aldrig haft goda
tankar om Eugene.

— Ja, jag fruktar det, — instämde öfversten.
— Krän barndomen i grund bortskämd af sin alltför
kärleksfulla mor, började Eugene redan i pojkåren ett
affärslif af ännu vådligare slag än mitt, ett affärslif
af idel skuld och vingleri. Jag har fått veta det nu.
Jag var alltid missnöjd med hans Upsala-kurs, ty jag
märkte att den gick en rasande väg, ehuru jag aldrig
förrän nu kunde föreställa mig i huru hög grad
rasande. Jag ville flera gånger att den skulle
afbrytas; men det var Mariannes älsklingsvurm att hennes
son skulle bli ett riktigt ljus. Hon ansåg minsta mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:24:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/reada/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free