Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252’
- — Men först, hur vi råkade på denne vår gode
vän och granne. Du vet af mitt förra bref att vi
lemnade Paris förr än ämnadt var, och foro direkte
derifrån hit, emedan läkare sagt mamma att det är
nyttigare att resa omkring efter kuren än förut. —
Kan du tänka dig hvilken sorgedag den då vi foro
från Paris? Ohü! Lemna Paris och dö! — Andra
dagen på jernvägen, hvem fingo vi till sällskap i
ku-peen — — Lejonram, som du kanske hört rest hit
med sin sjuka bror! — Brödren är en fattig syndare,
förstås; och jag tror att helgonet farit med bara för
att omvända honom, ty han dricker inte brunn, och
badar ej heller, utan egnar sig blott åt att vårda sin
bror och hålla vackra tal för honom. Yi blefvo
betydligt långa i ansigtet då vi fingo den dystre läsaren
och hans bror i vagnen med oss, och jag riktigt
baxnade för att sätta mig bredvid din baron. Men
nöden hade ingen lag. Knappt hade vi åkt en mil
förrän han med den bästa min i verlden gjorde oss
en stor tjenst. Mamma har detaillerat vårt äfventyr
i brefvet till pappa, således upprepar jag ej hur illa
vi låtit lura oss vid våra penningetransaktioner i
Paris, hur snopna och flata vi sutto der, och hur svårt
vi skulle haft att reda oss utom Lejonrams hjelp.
Aldrig mer skall jag resa utan att förut väl studera
språk, mynt och — om möjligt — fysionomier, så
mycket vet jag nu. — Emellertid blef jag sedan i
min tacksamhet lika språksam med min granne som
förut stel och generad, och fann att jag godt kunde
slå mig ut med honom. Han måtte ha lemnat en
stor del af sin gudsnådlighet hemma; han blef liflig,
angenäm, nästan artig. Men också må du tro jag
förstod taga honom på rätta sidan! Med den
behändighet, som jag hoppas är mig egen, berättade jag att det
var du som bestod min resa. (Ty fastän du, ditt
lilla troll, ville att jag ej skulle veta det, sqvallrade
pappa för mamma, och hon för mig så snart vi
kommit på väg. Jag tänkte ej låtsa veta om det förrän
jag kommer hem och får qväfva dig med mina tackr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
