Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262’
känner att det måste gå så, om jag ej får resa. Jag
skulle visst ej begära det, om jag kunde vara mamma
till någon nytta här; men min olyckliga sjuklighet
hindrar det. Jag blir ju med hvar dag svagare! Och
hvad godt har" mamma af att se mig gå och tyna bort
här bredvid sig, mot hvad det skall fägna mamma att
om någon tid återse mig stark och frisk, som Italien
säkert skall göra mig.
Hvad skulle modren invända mot detta egoistiska
prat? — Ack jo, en sann och förståndig mor skulle
ha invändt mycket, om en sådan mor nemligen
kunnat utsättas för dylik hjertlöshet af en dotter. Men
öfverstinnan hade ej varit af det slaget mödrar. Och
derföre suckade hon blott och sade: "Bes!’’
Thérèse talade aldrig om sitt veka hjertas lidande
för de såkallade vänner, med hvilka hon i största hast
afreste, och de anade aldrig att stora och skakande
hemsökelser träffat hennes familj.
— Mamma har förkylt sig och måst hålla sig
inne några dagar. Hon blir då alltid hypokondrisk
och vill ej se någon, — sade hon i ganska lätt ton.
Och som Emérence aldrig fick vika ur sjukrummet,
kunde hon ej motsäga henne. Det engelska
herrskapet nöjde sig gerna med att tro öfverstinnan litet
illamående. De bekymrade sig föga om den svenska
frun, fast de fått en nyck af förtjusning för den
vackra modedockan, hennes dotter. De foro af med
henne, en dyrköpt leksak, som mot våren skulle
återsändas hem med en i Bom öfvervintrande svensk familj,
Öfverstinnan ansåg sig ej böra neka hvad hennes
dotter trodde så nyttigt för sin helsa, helst som
sådant anbud af en kostnadsfri tur troligen aldrig mer
skulle göras henne. Men hon kände djupt det
grymma i hennes reslust och ångrade nu den förkärlek
hon alltid gifvit Thérèse.
Den mindre älskade Emérence öfvergaf henne
icke i hennes sorg. Utan att tala om sitt veka hjerta,
visade denna dotter nu i qvalens dagar sin mor ett
hjerta som kände med och ior henne. En aldrig förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
