Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286’
mående, afvisat hvarje fråga om sin helsa med et
skämt eller ett ordspråk och alltid låtit sin omgifning
se samma godmodigt lugna väsen som vanligt, så ble:
häpnaden stor då han nu låg der så blek och stilla
och doktorn skakade på hufvudet i stället för att säga
det skall gå bra. Sjelf sade herr Adrian:
— Kära vänner, hvad är detta att sucka öfver:
Krukan går 6å länge till vatten tills hon går sönder,
Det är ju i sin ordning. Må jag blott icke vara al
de krukor som den store krukomakaren gjort till
vanheders, så helsar jag min stund med glädje. Och
häruti håller jag mig med fast förhoppning till
Honom, som mig älskat hafver. Han skall väl gör at!
Der rådde en olika anda vid dessa sjuksängar,
mellan hvilka öfverstinnan, Emerence och Ada smögo
sig med tysta steg och vid hvilka de ömsevis vakade
natt och dag. Vid den ena redighet, tålamod och den
frid som öfvergår allt förstånd-, vid den andra
klagan, förvirring och en fasa för döden som blef så
mycket hemskare, då man redan tyckte sig se dödens
insegel på de aftärda dragen.
Om Emerence förut detta år genomgått första
kursen i en nyttig skola, så hade hon nu visserligen
fått flyttning till en högre klass deruti, ty det är
ingen ytlig bildning, ingen ringa lärdom som den unga
menniskan hemtar vid betraktandet af döden. De
herrligaste ord, de hjertligaste förmaningar skulle
kanske aldrig så väl lärt Emerence värdet af ett
kristligt sinnelag, som den oundvikliga jemförelsen mellan
modet att möta döden hos dessa två, till hvilka han
samtidigt närmade sig.
Äfven Ada, ehuru förut kommen till lifligt
erkännande af detta värde, vann bekräftelser och gjorde
erfarenheter som väl förtjente köpas med
genomvakade nätter och afmagrade kinder. Säkert skulle
minnen från denna tid mången gång i framtiden teckna
sig för henne med såväl styrkande som ödmjukande
verkan, och hon fann sig aldrig ha rätt förstått
hvilken kostlig, men också svårvunnen perla tron är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
