Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu nära medlet af November voro rabatterna prunkande
af höstblommor och omgifna af friska gräsmattor, .klipta
och putsade, som voro de af grön sammet, och midt ibland dem
reste sig ett högt torn, med trappa inuti, som gick ända
upp till spetsen; man bad om förskoning för de många trapp-
stegen, men vår gode vän och ledsagare ville ej höra talas
derom och det var mödan värdt, ty utsigten var storartad.
Elbes vatten fördes genom hydrauliskt tryck, vi töras ej
nu säga huru många fot upp i luften, för att renas i olika
mindre och större reservoirer eller dammar, innan det för-
delades i de otaliga rören och sändes att sprida nytta och
vederqvickelse på otaliga sätt i den folkrika staden. Som
på en karta kunde vi studera Hamburg, n. b. med vår go-
da kikare. Lugn och majestätisk flöt Elbe genom Hanno-
verska landet, jernbantägen rusade lika sagans drakar med
eldsögon och lång jernbepansrad svans åt skilda håll, från
den ofantliga station, som syntes icke långt ifrån oss. Åk-
don och menniskor, liknande myror dragande stickor och
barr, som man ofta ser när man betraktar en myrstack;
anläggningarna påminte lifligt om julbordet, som vi bruka
utsira med nätta hus ur leksaksaskarna, små bitar af glas
till sjöar, rabatter af grön mossa med stenar och snäckor
omkring; allt detta var näpet och lust’gt, men såg man
bort åt flodens utlopp, så stegrades intresset. Tänken er tre
rader af stora tremastare sträckande sig lika gator utåt haf-
vet och små båtar gående till och ifrån, just som åkdonen
i land, befordrande trafiken mellan innevånarne på skeppen.
Ovilkvrligen framstod för ens öga bilden af en god och
kraftfull man, som, verkande till välsignelse i det allmänna
och det enskilda, går sin bana framåt i orubbadt lugn, från
barndomens källa till evighetens gräns, försvinnande ibland
hafvets vågor lika fullständigt, som minsta rännil; ingen
dödlig kan sedan der skilja flodens och rännilens droppar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
