- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
72

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en enda stor tafla, föreställande Christopheros med Jesus
på axeln och en eremit, men då de så kallade ”vingarna”
på taflan öppnas, synes på högra sidan Elisabeths helsning.
på den venstra Simeon i templet; den egentliga taflan är
Jesa nedtagande från korset och Hans kropp, hvilande på
Johannes och Joseph af Arimathia, är hufvudföremålet.
Grundtanken är, att visa de olika sätt, hvarpå Herren
burits af troende menniskor, först af sin naturliga moder,
derefter af den gamle Simeon som ett spädt barn, så af
den helige Christopher, som enligt legenden var mycket
stark och ville tjena sina likar genom att bära dem öfver
ett farligt vadställe i en brusande flod. — En stormig af-
ton höres en späd barnaröst ropa på färgkarlen, och då han
kommer ut ber barnet att blifva buret öfver till andra
sidan. Den lätta bördan sättes upp på skuldran, men den
blir allt tyngre, tills de komma midt i floden. Då Christ-
opher känner vågorna brusa och nästan sammanslå öfver
sig, förstår han hvem det underliga barnet är och utropar,
”ack det höfves mig att blifva buren af Dig, Herre Kri-
stus.”

Denna bild är så skön, man tänke sig ett kraftigt,
redligt sinne, som vill tjena och uträtta mycket i nästans
och Guds tjenst, men ännu ej rätt fått känna hura svag
och ringa dess: kraft dock är och huru litet den utan Her-
rens hjelp förmår. Det egentliga konstverket är nedtagan-
det från korset, man ser att Frälsaren är död och vill nä-
stan taga på honom, för att känna efter om ej kroppen är
upphöjd; det var fullkomlighet i natursanning men det
hela gör ändå intet skönt och upplyftande intryck, man
ger huru Johannes nästan pustar under den tunga bördan
och qvinnorna äro så förbi af sorg, att det är pinsamt; de
borde mera beherska sig sjelfva, syntes oss, och ej se blott
den döde Jesus, utan äfven minnas Hans höga, sköna ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free