Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris den 6 Dec. 1862.
P. for i dag till Vinceunes med våra goda vänner,
kapten ** och löjtn. ** samt den utmärkt hygglige militär-
attachéen herr major Staaf. M. hade således hela dagen för
sig sjelf i det stora Paris och företog äfven en liten utflykt.
Pastor Meyer, en nitisk och bra predikant och ordförande
uti kyrkorådet för den lutherska kyrkan, hörde vi i söndags
i Chapelle de la Rédemption, der äfven svenska pastorn
Grafström predikar. Det var 1 söndagen i adv. och vi
tänkte få höra en svensk gudstjenst, men den var först
kl. 3; olyckligtvis kunde man knapt fatta tre ord å rad,
så svårt var Meyers uttal. Efter gudstjensten gick hvem
som ville in i sakristian och talade om sitt hjertas intryck;
vårt af gudstjensten hade ej varit mycket glädjande, utan
lemnade vi i stället ett bref, som den goda Anna K.
*(Fru Peecenini, död i Rom 1871, der hennes man, en omvänd
katolsk prest, börjat en fri evangelisk verksamhet.)
gifvit mig. Meyers samtal var vida behagligare och lätt att
förstå, ty alla röstens höjningar och sänkningar voro nu
bortlagda; han talade med tacksamhet om lutherska kyr-
kans utveckling och tillväxt, sade att pastorerna sins emellan
lefde uti kärlek och frid, att inga otrospredikanter ännu
bland dem framstått, att deras skolor frodades och leddes
af nitiske män. Den förste evangeliskt-lutherska gudstjenst
hölls i svenska ambassad-hotellet 1626, ty vår store Gustaf
Adolf tänkte äfven på sina trosförvandter uti Frankrike,
och en ordentlig. gudstjenst firades några årtionden senare
och har med få afbrott fortfarit till nuvarande dagar samt
varit af stor nytta för de protestantiskt lutherska kristna
under de förföljelser som Ludvig XIV anstälde. 1809 fingo
lutheranerna full religionsfrihet, men ännu 1817 egde de en-
dast två pastorer; i närvarande stund finnas sexton, men en-
dast sju äro kyrkoherdar för församlingar, de andra biträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
