- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
135

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ty alltid mötes man af något nytt och ovanligt. Blomster-
marknaden på ett långt, trångt och smalt torg var förtju-
sande. Här kan man få fråssa på blommor, ty för några
skilling fick M. hela famnen full. La Canebière, en bred ga-
ta eller boulevard, anses vara den modernaste i staden, men
att se hamnen roade oss mest; der var en otalig massa
fartyg och den lifligaste trafik genom småbåtar, mellan far-
tygen och stranden. Promenaderna utom staden äro ovan-
ligt vackra, vidsträckta och nyanlagda, prydas af små vil-
lor i tusental, de så kallade Bastides eller sommarställena,
dit de rika eller förmögna draga sig undan, för att hämta
litet frisk luft emellanåt, emedan de qvarhållas året om i
staden för affärernas skull.

Vid en spetsig klippudde gingo vi ur vagnen; under
sista timmen bade söderns fiende, mistralen (den kalla vin-
den) börjat blåsa; den kommer från Alpernas isberg, är mycket
häftig och drifver sanden omkring i yrande hvirflar, men innan
den nått sin högsta potens voro vi lyckligtvis hemma igen.
Hafvet, som tidigare endast varit lätt krusadt, vältrade sig
nu mot den inskurna klippiga kusten i höga vågor; det var
helt olika mot Cottes låga. sandiga strand. Der vi stodo
på den lilla altanen vid uddens yttersta spets, fräste brän-
ningen högt upp och stänkte saltvatten i våra ansigten. En
ö med en större byggnad såg man ute på hafvet; det var
det af historien välbekanta slottet If. På aftonen voro vi
bjudna till general-konsnl Völsch, hvars son varit Upsala-
kamrat med P.: de voro alla hyggliga och vänliga menni-
skor. Man lefver nog mycket utomhus här i Frankrike.
d. v. s. en viss klass bevista offentliga nöjen, men anspråks-
lösare familjer lefva mycket enklare än hemma i Sverige, dra-
ga sit fram med mycket mindre och arbeta med idoghet för sig
och de sina. Den gamle Völseh hade sin mottagningsdag
i afton: en gång i veckan äro alla vänner välkomna, barn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free