- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
145

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke rum skulle fås på en natt åtminstone. Nu fingo vi
pröfva vår nya väns hjelpsamhet och den bestod prolvet.
Med rörande vänlighet åtog han sig oss, skaffade oss till-
stånd att gå in i matsalen och gick sjelf efter en droska
och styrde om att våra sakor pålassades. Med en tryckt
uppgift på stadens alla hotel tog han plats bredvid kusken,
vi deremot inuti och hade det godt. Öfver allt dit vi kommo
Svarades: ”Pas de place ici”. Det blef ängsligt! I de pensioner
hvilka emottaga resande, fingo vi vänta långa stunder innan
de öppnade; det var rysligt då en timme sålunda gått förbi.
”Blott ni få rum, så återvänder jag till diligencekontoret”,
sade vår vän, och i två timmar foro vi rundt omkring i
staden och dess omgifningar, men hamnade slutligen kl. 3
uti Hötel des Anglais, kändt för sina enorma priser, uti
tvenne små vindsrum, dem vi misstänkte blefvo utrymda af
några äldre ionevånare, ty det dröjde fasligt länge innan
vi ändtligen blefvo insläppta i det ena af de små rummen.
Vi voro förbi af trötthet och nästan känslolösa; hade ej
Spanjoren tagit hand om oss och våra saker, vet man icke
buru det gått. Han bemötte oss som en yngre broder och
var outtröttlig i sin omtanke. Så har uti stunder af största
svårighet alltid något inträffat, som gjort bördan dräglig;
Herren hafver alltid hulpit, om ej genom englar dock ge-
nom någon af sina tjenare. Vi sjönko till hvila i en myc-
ket obeqväm bädd, men tacksamma alt ej vara utan tak
öfver hufvudet.

Klockan var tolf på dagen då vi första gången vaknade
i Nizza; utsigten öfver Promenade des Anglais, det blåa
Medelbafvet, den glittrande stranden och grönskande sol-
belysta gräsmattan, gaf oss nytt lif. Verkan af resan hade
hittills varit märkvärdigt god, i synnerhet hvad P. boträf-
far; all svaghet och trötthet försvanno sedan vi lemnat
norden. Så vida man ej har en lokal sjukdom, föreställa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free