- Project Runeberg -  Aqvareller från en resa. I. En vinter i Frankrike /
147

(1873) Author: Ebba Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naturen mottog oss imellertid med öppna armar. En ram
af bländande isberg, ”les Alpes maritimes”, omgaf den dun-
kelgröna, lägre bergstrakten. Små byar och villor framtit-
tade här och der på sluttningarna och lägre ned sågo vi de
täckaste schweizerhus och nya för resande passande stadsde-
lar. Först ville vi träffa våra vänner L. och Z., men ehuru
vi efterhörde i poliskontoret funno vi dem ej; bättre lycka-
des vi i en engelsk boklåda att finna misserna S:s adress.
Öfver allt ser man engelsmän med sina familjer; vägarne
hvimlade af engelska barn och hela Nizza var lik en fran-
sysk stad. Italienskt syntes intet vara, utom arkaderna på
Place Masséna. Vid prefektur-hotellet sågo vi de första
större palmerna; här mogna dadlarna verkligen. Ändtligen
stodo vi i den nyanlagda delen af Nizza, der alla husen
äro omgifna af trädgårdar, hvilka hafva nätta vattenkon-
ster, hvars behag förökas af blomstersängar och bersåer af
rosenträd och vinrankor med purpurfärgade blad. I en af
dessa togo. vi ett bjertligt och tårfullt farväl af vår nye
vän; vi råkas nog än en gång, då alla resor och faror äro
för evigt öfverståndna!

Med klappande hjertan ringde vi på porten och frå-
gade efter M. F.; ja hon var här. Hvilken obeskriflig glädje
det var att få höra! Nu tyckte vi att allt var godt och bad
att få tala vid benne. Hvilken öfverraskning vi beredde
den goda, som ej anade vår ankomst och aldrig fått bref-
vet från Montpellier! Vi beslöto oss nu för att stanna i
Nizza tills värmen skulle drifva oss bort.

Misserna S. kommo ut och vi föreställdes som M. F:s
vänner. Det blef en täflan mellan dessa vänliga bjertan,
att visa oss deltagande; begge sågo vi så sjuka ut i dag,
att M. F. förskräcktes. Vi fingo ej gå bort utan skulle
äta hemmalagad engelsk mat med de tre vännerna: vi tänkte
ovilkorligt på när Kristen i Kristens resa kom till palatset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:55:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reaqvarell/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free