Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
betare, Västerviks L. S. samt S. A. G. återigen presenterade
en stämning till Arbetsdomstolen. Som saken nu låg till
kunde naturligtvis Blockaden inte hävas och när målet
kom inför Arbetsdomstolen dömdes organisationerna
samt 125 av de strejkande arbetarna att till bolaget
utbetala sammanlagt 17,000 kr. i skadestånd. De strejkande
medlemmarna av den reformistiska organisationen blevo
skilda från målet.
•Nästa försök var att med tillhjälp av den offentliga
arbetsförmedlingen och A. K. driva landets arbetslösa att
bli strejkbrytare vid Strebelverken. Även denna framstöt
blev ett grundligt fiasko för Strebelverken och Sv.
Verkstadsförening.
Från reformistiskt håll gjorde man dock allt för att
hjälpa arbetsköpare parten. Från början gjordes
visserligen inga ansatser att organisera strejkbryteriet, men i
ett intervjuuttalande förklarade dock L. 0:s sekreterare,
Per Bergman, bl. a.: "Arbetsplatsen är fri för varje
arbetssökande. Vid Strebelverken råder ingen konflikt i lagens
mening. Givetvis måste alla arbetslösa hänvisas till denna
arbetsplats, och vägra de, bli de utan både arbete och
understöd." Detta var givetvis A. K:s och arbetsköparnas
linje, den linje dessa alltid följt för att kuva för sin rätt
stridande arbetare. Men, det var också som synes
re-formistledarnäs, ty alla ledare intogo samma ståndunkt
som hr Bergman. De reformistiskt organiserade, som
vägrade låta sig kommenderas till strejkbryteri, miste
också all hjälp från sina fackföreningar. Sällan har väl
en stridande arbetargrupp, vars krav man dock erkände
voro moraliskt berättigade, blivit utsatt för en så intensiv
och hänsynslös hets i borgarpressen och i de
socialdemokratiska och reformistiska tidningarna. Trots detta höllo
de ut tappert över ett års tid, och hade icke det
organiserade förräderiet tillkommit, hade de säkerligen hemfört
segern.
Bolaget lyckades så småningom rafsa samman en del
notoriska strejkbrytare, men inte ens dessa hade varit
bolaget till någon hjälp därest inte Sv. Gjutareförbundet
till sist legaliserat förräderiet. Visserligen hade förbundet
lovat att icke blanda sig i konflikten, men i början av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
