Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
delvis burit frukt, för de reformistiska fackföreningarnas
kollektivanslutning till detsamma. L. O. har anslagit
hundratusentals kronor till valfonderna och de olika
fackförbunden och avdelningarna göra också tid efter annan
stora anslag. Hand i hand med denna politiska
verksamhet ha de reformistiska ledarna, vilka i stor omfattning
äro det socialdemokratiska partiets representanter inom
kommunala och statliga institutioner, avhänt de
ekonomiska organisationerna en hel del av vad man tidigare
betraktat som deras självklara uppgifter för värnandet av
arbetarklassens intressen. Initiativet och
handlingsfriheten har frånhänts arbetarna-medlemmarna och i stället
lagts i händerna på politiker, vilka i vissa fall inte ens äro
anslutna till arbetarnas fackorganisationer.
Sålunda har man konsekvent förhindrat varje aktion
mot den förhatliga svältfirman A. K., detta med den
förklaringen, att avskaffandet av denna svält- och
lönened-pressningsinstitution endast kunde åstadkommas av
riksdagen, och följaktligen måste arbetarna välja in
socialdemokrater i den lagstiftande församlingen för att detta
arbetarnas krav skulle kunna förverkligas.
Socialdemokraterna ha nu under en följd av år t. o. m. haft
regeringsmakten, men A. K. är lika suverän som tidigare och
svältlönerna äro lika usla som någonsin. Hade icke
arbetarna på detta sätt förhindrats att tillgripa den direkta
aktionen mot detta förnedrande system, så är det icke
uteslutet annat än att A. K:s historia för länge sedan varit
all. Att arbetarna genom sina ekonomiska organisationer
ha makt, därest den användes på rätt sätt, att genomföra
en sådan aktion, den saken kan väl knappast förnekas.
I stället för att vara verkliga ledare ha dessa reformismens
förgrundsfigurer blivit arbetarklassens missledare, vilka
lett arbetarrörelsen in på spår, som allt mer avlägsna sig
från socialismen och från demokratin.
Likadant är förhållandet evad det gäller en annan fas
av arbetslöshetsproblemet och kampen mot arbetslösheten
och den därav följande fattigdomen, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
