Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 29 juli 1634
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGSFORMEN 1634.
25
Vesterbottn; det siuttonde det andre Smålands regemente,
därunder hörer Calmar län och Öland; det adertonde
Nylands regemente, därunder hörer Nyland; det nittonde
Värmelands regemente, därunder hörer Närike och Värmeland;
det tiugonde Österbottns regemente, därunder hörer hela
Österbottn. Och skole desse regementen till häst och fot
efter ordningen hållas complette och heller starkare än
svagare. Och efter landskapen icke äre like till mantal,
såsom och för andre orsaker skuld, så kan och mötte sådant
lämpas efter lägenheten, allenast att regementen behålla
sine nampn af förbe:de landskap. Alle desse öfverster,
öfversteleutnanter och majorer, ryttmästare och capiteiner,
så vidt de infödde, besittne och bofaste män äre i riket
eller bofaste manna barn, komme och måge kallas till
riksens möten och hafva där stånd ocli röst, när de inrikes
äre eller icke med synnerlig tiänst förhindrade, men inge
andre eller flere.
32.
Landsöfversternes och deres medofficerers, särdeles
öfverstelieutenampts och regementsmajors embete, skall näst
sin tiänst i sielfve kriget enkannerligen vara att hemma i
landet hafva och hålla sine ryttere eller knechter i ordre
och tillreds, öfva dem i deres vapn och värior, gifva acht
uppå, att de altid äre tillreds och städes, göre deres plicht
och arbete, hålla richtige ruller öfver dem; jämpte
lagmannen och landshöfdingen förestå utskrifningen och veta
altid att göra besked, hvart folket tager vägen och af hvad
orsaker det minskas, såsom ocli flitigt achta opå roteringen
och dess ruller, stå lagmannen och landshöfdingen bi, att
krigsfolket synnerligen eller samptligen hörsambligen
be-qvemme sig landsfreden, lag, rätt och riksens stadgar, icke
försnellande under krigsfrihet konungens regalier och
in-kompster, med mindre han sielf vill svara därtill och efter
stadgarnes innehåld stå straffet. Förutan dette skall och
öfversten eller i hans frånvaru hans öfversteleutnampt eller
major uti riksens nödstälte tider stå almogen före, ocli se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
