Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regeringsformen af den 21 febr. 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REGERINGSFORMEN 1719.
förfrågningar med riksens råds råde att stadga och förordna,
återgifva dem, som till ärerörige böter sakfiilte eller ock
vanbördige äro, deras heder, om de den nåden förtjena,
ocli vid dess konungslige revision upptaga samt afhjelpa de
besvär, hvilka emot öfverrätternes domar efter de derom
gjorde förordningar komma a-tt andragas, så att lag och rätt
oväldugt må skieppas och all rättvisa, såsom den andra
grundvalen till rikets vältrefnad, styrkia och upprätthållande,
befordras, men ingen olag öfver rätt lag gånga.
Jfr konungabalken i landslagen kap. 4; pingm.-balken i
landslagen, kap. 41.
3.
Med successionen till riket förblifver alldeles vid vår
nu författade valakt,’) så att Hennes Kongl. Maj:ts
manliga bröstarfvingar, dem Gud nådeligen förläne, blifva
dertill berättigade, på samma sätt som 1650 års riksdagsbeslut
förmår och innehåller. Dock träder ingen af dem på
tronen, innan han sine ett och tjugu år uppfylt, gifvit vid
ständernes sammankomst sin försäkring ifrån sig, låtit sig
kröna ocli eda sina gångit, som Sveriges lag säger. I
medier tid ega ständerne makt, med Kongl. Maj:ts nådigste
behag, utnämna och tillsättia skickelige personer och dem
med behörige underrättelser förse till de konungslige barnens
anständige uppfostran och undervisning uti den rena
Lutherska läran och alla konungslige dygder, seder och
vetenskaper, såsom grundvalen till ett påföljande ordenteligit och
förståndigt regemente. Fördenskull böra ock sådane
personer, livilkom denna höga angelägenheten till en rätt försorg
och omvårdnad anförtros, vara riksens ständer ansvarige,
om igenom deras vårdslöshet och försummelse något skulle
eftersättias, som ock riksens ständer ega makt, när nödigt
pröfvas, med dem ombyte och förändring att göra.
Jfr RF. 1634 § 2.
4.
Ingen ny lag må ständerne påträngias emot deras ja,
samtycke och vedertagande, ej heller någon gammal lag,
’) Af den 21 febr. 1719 (Stiernman, III s. 2166).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
