Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungaförsäkran af den 21 febr. 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
KONUNGAFÖRSÄKRAN 1611.
tige välmening än därigenom, att vi med dem betyga ett
rättvist misshag ocli billig osmak för den så kallade
sou-veräneteten eller det oinskränkte konungslige enväldet,
livars verkan på mångahanda sätt har skadat, förminskat,
stympat och nästan ödelagt riket. Fördenskull vi jämväl
för vår person och våre efterkommande nu och i alla
tillkommande tider ett sådant skadeligit envälde härigenom
alldeles afskaffe, förqväfje, utkaste och till intet göre;
förklarandes vi, äfven som riksens ständer det gjordt hafva,
den böra vara kongl, tronen förlustig samt anses som en
riksens fiende, hvilken anten genom uppenbart våld eller
förborgade stämplingar kunde vilja sig till enväldig
upphäfva. Jämväl vele vi såsom en landsförrädare utan alla
nåder anse ehvem af undersåtarne, som beträdes med slike
stämplingar umgå; såsom vi ock till ingen andelig eller
verldslig större eller mindre beställning och förvaltning i
riket och dess underliggande länder vele komma låta den
där icke förut med liflig ed efter det uppsatte formuläret
har afsvurit sådant förderfveligit emot landets nöje och
välfärd löpande envåldsregemente.
Formuläret till den s. k. suveränitetseden är intaget i valakten
d. 21 febr. 1719 (Stiernman, III, s. 2170).
7.
Vi vele ock hålla vårt älskelige rikes råd i tillbörlig
heder och värde samt styra och regera riket med och
således icke utan, mindre emot deras råd, icke blifva någon
ogunstig eller med vedervilja upptaga, fastän icke allt det
som sades oss vore behageligit, mycket mindre illa uttyda,
om icke allt nädde den verkan man påsyftar. Äfvenså
försäkre vi att uppå riksdagar och ständernes
sammankomster intet intrång göra uti deras deliberationer, ej heller
någon af dem tillräkna ocli till misstycke taga, hvad
samtal, rådslag och slut vid slike tillfällen kunna förelöpa;
lemnandes vi ständerne alltid fritt att välja och sjelfve utse
både deras utskickade till riksdagarne, jämväl vid sjelfva
riksdagen deras sekrete utskott, isynnerhet ridderskapet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
