Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konungaförsäkran af den 4 mars 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
KONUNG AFÖRSÅKRAN 1751.
bete eller tjenst, antingen i råd, i collegier, vid vårt hot’,
på slott och fästningar, i land och städers styrsel, hvarken
i högre eller lägre kall ocli sysslor. Icke eller skola
sådane någonsin lidas uti predikoembetet och vid
skoleverket till ungdomens handledande och upptuktan. Således
skall ock ingen, som tinnes vara af annan lära, än uti
föregående § beskrifven står, förordnas eller brukas till biskop,
superintendent, hofpredikant, professor vid academierne.
lektor vid gymnasierne, kyrkoherde eller komminister i
städerne eller på landsbygden, skolemästare eller i andre
läroetnbeten till ungdomens och åhörares undervisning, det
vare sig i barneskolar eller enskilte hus, så att Guds heliga
ord och vår sanna lära i fäderneslandet och de
underliggande provincier må ren och oanfäktad och i en stadig
enighet till Guds namns ära, församlingens uppbyggelse samt
rikets välfärd erhållen varda.
KF. 1751 § 2.
§ 3.
Hvad sålunda föreskrifver är––uti dess rätta lag.
Skulle någon utbryta i försmädelse mot Gud — — efter
allmän lag.
I öfrigt lika med KF. 1751 § 3.
§ 4.
Ifrån riket vele vi icke afsöndra eller atiåta något
furstendöme, land, län, fästning, slott och gods eller något
af rikets drätsel, genom arfskifte, donationer eller
förläningar, på det Svea rike med dess underliggande provincier
ej måge delas eller försvagas, utan alltid under den
regerande konungen förblifva en kropp tillhopa, hvarföre
hvarken åt arffurstarne väre käre bröder, prins Carl och prins
Friedrich Adolph, eller åt våre manlige lifsarfvingar, om
Gud oss någre med vår högtälskeliga gemål förlä mindes
varder, någre furstendömen eller länder skola anslås, ej
eller de mer än vi sig någre frälsegods eller annan jord
tillhandla, utan måste de, jämväl ock prinsessorne, låta sig
nöja med den stat och underhåll i penningar, som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
