- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
3

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 7. E - 8. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förekommer efter i och é, bör
uteslutas, när dessa ord nyttjas
i svenskan. Ex. allé (Fr. »allée»),
entré, farmaci, figuré, filosofi, gelé,
kemi, matiné, moaré, soaré, teologi.


Anm. 3. Under sång insmyger
sig lätt ett tonlöst e framför
vissa konsonanter. Man får höra
»belomma», »försevinna», »gelädje»,
»pelåga» o. d. Sådana fel böra
omsorgsfullt undvikas.

Anm. 4. Æ och œ, såsom
tecken för e i främmande ord,
äro, utom i flertalet af latinska
och forngrekiska personnamn
samt i några moderna
familjenamn, numera bortlagda. Man
skrifver adeqvat, demon, diet,
egid, Egypten, ekonomi, Eolien,
eon, eqvator, Etiopien, Febus,
febuseri, federation, Fenix,
fenomen, fetös, konfederation, Kresus,
lyceum, Marie
(kyrkogång),
medicine (doktor), mecenat,
mesogötisk, paleontologi, pedagogik,
penitens, prefekt, prelat,
premium, preposition, presens,
present, preses
(icke »adæqvat»,
»dæmon», »ægid», »Ægypten»,
»Ætiopien», »præfekt»,»œkonomi»,
»phœbuseri», »Phœnix» o. s. v.).

De efter tyska språket bildade
formerna »ökonomi», »ökumenisk»,
»föbuseri» o. d., för ekonomi,
ekumenisk
o. s. v., äro alldeles
förkastliga.

Anm. 5. I den mån æ och œ
upphört att nyttjas såsom tecken
för enkla vokalljud, har det ock
blifvit obehöfiigt att genom trema
(diëresis) beteckna, att e efter
föregående vokal icke tillsammans med
dessa utgör en diftong, utan har
sitt eget ljud. Ex. Ismael, Israel,
Joel, koefficient, oboe, ortoepi

(ortoëpi), poem, poet. Dock
utsättes trema i Aëreus, aërolit,
aërostatik, faëton, maëstro
m.
fl. Äfven tecknas af några
Claës, ehuru endast a höres i
uttalet.

Anm. 6. Bevista, emellan,
emellertid, emot
(deremot,
hvaremot, emottaga
), frontespis,
fylkeskonung, Fåfnesbane, gredelin,
lemonad, märkesman, Oden,
redikyl
(retikyl), regemente, spenat,
spets, sveklig
äro att föredraga
för »bivista», »imellan»
(»emällan»), »imellertid» (»emällertid»),
»imot», »frontispis»,
»fylkiskonuog», »Fåfnisbane», »gridelin»
o. s. v. Jämför styckena om
ä-ljudets teckning med e, 13. II.,
särskildt d. och e.
8. I skrifves i svenska ord
alltid med sitt eget tecken. Jfr
J och Sje.

Anm. 1. I några franska
låneord på -in betecknar det ä-ljud,
t. ex. bulletin, gamin, gobelin,
point, velin.
Många sådana ord
skrifvas dock på svenskt sätt,
t. ex. bassäng, dykräng (Fr.
»ducrin»).

Anm. 2. Numera torde vara
obehöfligt att medelst trema
(diëresis) utmärka, när i efter
föregående vokal utgör ett eget
sjelfljud. Ex. Isai (»Isaï»), Kain
Sinai, tein
(»teïn»).

Anm. 3. I vissa mera<!– bindestreck och komma på fel rader –>
ovanliga tyska och engelska låneord,
samt i några personnamn tecknas
i-ljudet, på tyskt eller engelskt
sätt, med ie eller ee: liebhaber.
Fries, Friesen, Spiegelberg;
spleen, sweepstake, Meek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free