- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
10

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 12. Å - 13. Ä

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 10 -

dogm, ekonom^ epilog, epok,
filolog, filosofi fond, genealog,
gondol, gongong, horoskop, kalott,
kalsonger, kapott, karhol, karott,
kartong, katalog, katastrofs klor,
kloroform, kondor, korderoj,
kronisk, kupol, loge (utt. »llsch»),
logisk, logis (utt. »làsji»), lord,
matador, metafor, meteor^
mikroskop, misantrop, moll, monolog,
monopol, oboe, oktav, onkel,
ortodox, polygon, pop^ prolog^
proper, rob, rond, salong, aportd,
strof, symbol, symptom (1.
symtom), teleskop (icke »teloskop»),
teolog^ trop.

Anm. 1. I enstaka namn
betecknas d-ljudet med aw, och i
några låneord med o, t. ex. Nauckhoff,
Taube; depot (1. depot% dom
(domkyrka), fantom, rol (rol 1. roll),
Deremot hotell {icke »hötel»).

Anm. 2. I norska och danska
familjenamn bör, äfven i svenska
skrifter, aa bibehållas såsom
tecken för d, t. ex. Aall, Aasen,
Kirkegaard. I andra ord plägar
man i dylika fall utbyta aa mot
ä, hvilken bokstaf ofta nyttjas
jämväl i norska och danska
skrifter.

Anm. 3. Om aa såsom tecken
för a, se 6o Anm. 3.

18. 1. I. i-ljudet tecknas i
svenska ord i regeln med a. Sà
torde bl. a. följande ord böra
skrifvas, ehuru många bland dem.

särdeles de som hafva tecknet

ofta stafvas med e
Andäktig,
angenäm,
befängd,
belägen,
belåte,
benägen,
beqväm,
beskäftig,
beskällare,
njäbba,
""bjäfs,

«(fota-)yöWe,
Hjällra,
Hjärt,
Hjäase,
(skrif-)èZdcjb,
Hlände^ .
Mänga,
bläs,
bläster,
borgenär,
bräm,
bräsma,
brätte^
Häckasin,
bäcken (neutr.),
bäfva,
bäfver,
bägare,
Hägge,
""bälg,
bälta,
bälte,
bängel,
bärling,
Hämsten,

Härsärk (ber-

särk),
bäst,
bättre,
drägg,
dräll,
drätsel,
dväljas,
^dvärg,
däck,
^däckel,
^däcker,
dädan,
däfven,

däglig (1. dej-

lig),

däka,
däld,
däst,
elände,
evärdlig,
fjäder,
fjäla, ’
/jäZi(iallabet.),
fjälla,
fjälster,
fjär (»när och

fjär»),
fjärd,
fjäril,
fjärma,
fjärmare,
fjärmast,
fjärran,
fjärsing,
fjäs,

^ k denna lista finnas några ord, som förf. icke utan tvekan här
uppfört. Bland dessa må i främsta rummet nämnas bägge och tvägge (jfr 18.
II. f.) samt gärna och gärning (jfr jem\ håller, hållre och hälst Hfr eller),
jåm-, jämn och jämte, ämbete, ängel och ärke- äfvensom prägel (jfr 18. II. d.).
Till och med alla orden på hj {hjähha m. fl.) skulle utan våda kunna
inrymmas bland undantagen (18. II. b.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free