Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 12. Å - 13. Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 10 -
dogm, ekonom^ epilog, epok,
filolog, filosofi fond, genealog,
gondol, gongong, horoskop, kalott,
kalsonger, kapott, karhol, karott,
kartong, katalog, katastrofs klor,
kloroform, kondor, korderoj,
kronisk, kupol, loge (utt. »llsch»),
logisk, logis (utt. »làsji»), lord,
matador, metafor, meteor^
mikroskop, misantrop, moll, monolog,
monopol, oboe, oktav, onkel,
ortodox, polygon, pop^ prolog^
proper, rob, rond, salong, aportd,
strof, symbol, symptom (1.
symtom), teleskop (icke »teloskop»),
teolog^ trop.
Anm. 1. I enstaka namn
betecknas d-ljudet med aw, och i
några låneord med o, t. ex. Nauckhoff,
Taube; depot (1. depot% dom
(domkyrka), fantom, rol (rol 1. roll),
Deremot hotell {icke »hötel»).
Anm. 2. I norska och danska
familjenamn bör, äfven i svenska
skrifter, aa bibehållas såsom
tecken för d, t. ex. Aall, Aasen,
Kirkegaard. I andra ord plägar
man i dylika fall utbyta aa mot
ä, hvilken bokstaf ofta nyttjas
jämväl i norska och danska
skrifter.
Anm. 3. Om aa såsom tecken
för a, se 6o Anm. 3.
18. 1. I. i-ljudet tecknas i
svenska ord i regeln med a. Sà
torde bl. a. följande ord böra
skrifvas, ehuru många bland dem.
särdeles de som hafva tecknet
ofta stafvas med e
Andäktig,
angenäm,
befängd,
belägen,
belåte,
benägen,
beqväm,
beskäftig,
beskällare,
njäbba,
""bjäfs,
«(fota-)yöWe,
Hjällra,
Hjärt,
Hjäase,
(skrif-)èZdcjb,
Hlände^ .
Mänga,
bläs,
bläster,
borgenär,
bräm,
bräsma,
brätte^
Häckasin,
bäcken (neutr.),
bäfva,
bäfver,
bägare,
Hägge,
""bälg,
bälta,
bälte,
bängel,
bärling,
Hämsten,
Härsärk (ber-
särk),
bäst,
bättre,
drägg,
dräll,
drätsel,
dväljas,
^dvärg,
däck,
^däckel,
^däcker,
dädan,
däfven,
däglig (1. dej-
lig),
däka,
däld,
däst,
elände,
evärdlig,
fjäder,
fjäla, ’
/jäZi(iallabet.),
fjälla,
fjälster,
fjär (»när och
fjär»),
fjärd,
fjäril,
fjärma,
fjärmare,
fjärmast,
fjärran,
fjärsing,
fjäs,
^ k denna lista finnas några ord, som förf. icke utan tvekan här
uppfört. Bland dessa må i främsta rummet nämnas bägge och tvägge (jfr 18.
II. f.) samt gärna och gärning (jfr jem\ håller, hållre och hälst Hfr eller),
jåm-, jämn och jämte, ämbete, ängel och ärke- äfvensom prägel (jfr 18. II. d.).
Till och med alla orden på hj {hjähha m. fl.) skulle utan våda kunna
inrymmas bland undantagen (18. II. b.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
