- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
29

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 22. J

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 29 -

»loyal», »royaliet», »eey», »soya»
se J (22. 1. Anm. 2).

4. Med g i följande fall.

a. Nästan öfverallt i början
af ord före len vokal, t. ex.
gemål, gen, gigg, (fi8k-)^äZ, göra
(icke »gjöra», men gjorde),
äfvensom i ordet igen,

A n m. Om g i Qöthe, apologet,
gebyr, tragöd, gelbgjutare,
geschäft, girland, gitarr o. d. se
6 (20. Anm. 6. a—f).

b. Efter I i orden alg (om
plur. alger se Anm.), bälg, elg,
galge, helg, helgd, helgeflundra,
svalg, talg, talga (verb), talgig
(jfr talja, subst.).
Böjningsformer, afiedningar och
sammansättningar af dessa ord stafvas
i öfverensstämmelse med
stamorden, t. ex. elgar, talgig,
helgedag. Man skrifver dock alltid
svälja (af svalg) och ofta sälj
(för sälg, subst.).

Anm. Belgien, belgier,
helgedom, helgelse samt alger, plur.
af alg, uttalas ofta med ^-Ijiid.
Jfr 6 (20. Anm. 6. c).

c. Efter r i orden arg, berg,
horg, borga, borgen, burgen,
dvärg, färg, Harg, härberge,
karg, korg, märg, Norge, orgel,
orgor, sarga, sorg, Sverge
(rättare Sverige), torg, varg.
Böjningsformer, afledningar och
sammansättningar af dessa ord
stafvas som stamorden, t. ex. borgar,
hergig, vargunge. Man skrifver
dock alltid sörja (af sorg).

A n m. 1. I orden Birger, Borgå
(i Finland alltid med ^-Ijud),
kirurg, margfaldig, margkunnig,
märgel, smärgel m. fl. vacklar

uttalet mellan g och j. Jfr €f
(20. Anm. 6. c).

Anm. 2. Legion och region
böra uttalas med ^-Ijud.

6. Med gj i (8adel-)^yord,
(om)-gjorda, gjorde, gjord, gjort (af
göra, icke »gjöra»), (ut)-gjuta
(men imperf. göt, icke »gjöt»),
(qvsirn-)gjuta (ränna).

Anm. Fordom tecknades i
vissa Eall /-ljudet med gj (gi)
äfven framför lena vokaler, t. ex.
»gjenljud (gienljud)», »gjärda»,
»gjöra», »gjördel» o. s. v. Jfr
familjenamnen Giöbel, Gjerling,
Gjers, Gjörcke o. d.

6. Med dj i orden djefvul,
djerf, djup, djur, djekne samt i
åtskilliga namn, t. ex. Djurberg,
Djurklou, Djekneboda,
Djursholm, Djursvik.

Anm. D såsom
begynnelseljud före j höres i vissa nejder,
särskildt Finland. 8tafningen med
dj är då ljudenlig.

7. Med hj i hjälte, hjelm,
hjelp, hjelte, hjerna, hjerpe (nu
vanligen järpe), hjerta, hjerter,
hjessa, hjon, (fåra-) hjord, hjort,
hjortron, hjul, ihjel samt i flere
namn, t. ex. Hjalmar, Hjorvard;
Hjelm, Hjertberg, Hjob (vanl.
Job, stundom Ijob), Hjorton,
Hjortsberg, Hjäme; Hjelmaren,
Hjélsta, Hjo, Hjulsjö.

8. Med Ij i ljud, ljuda, (hög-)
ljudd, ljuf, ljuflig, ljuga (ipf.
Ijog), ljum, ljumske, ljung,
ljungeld, ljus, (fisk-) ljuse, ljuster
(fiskesredskap; icÄ;e»juster»), ljuta
(döden, imperf. ljöt), ljöd (af
ljuda) äfvensom i många namn,
t. ox. Ljunggren, Ljungman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free