- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
31

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språkljud och rättstafning - 23. K

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 31 -

Med dessa ord må jämföras
kedja, kil, kilometer, kis, kisa,
(kalf-)%Z, kyller, käll, köra, o. d.,
i hvilka k betecknar <j«-ljud. Jfr
30. 2. Anm. 2.

Anm. 1. I några främmande
ord tecknas k med kh, t. ex.
khan, khediv (1. kediv).

Anm. 2. Uttalet ai k i
arkipelag, arkitekt, arkitektur,
arkiv, arkivarie, kateket m. fl. vacklar
mellan k och tje,

2. Med ck, hvilket alltid
utmärker långt A;-ljad, t. ex. ack,
icke, släckte, tjockt, öcken.

A, Såsom regel gäller, att
långt fc-ljud omedelbart efter
betonad vokal tecknas med ck.

Anm. 1. Några teckna det
långa k med kk vid fördelning
på två rader, men eljest med
ck, »såsom grafiskt tecken för
fcfc». En och annan skrifver
alltid kk i st. f. ck. Intetdera af
dessa beteckningssätt har vunnit
någon större efterföljd.

Anm. 2. . I danska, norska
och finska ord tecknas långt
k-Ijud vanligen med kk, t. ex.
Bekke, Bukke/jord,Lykke,L0kke;
Annikki, Nerkko, Särkkijårvi.

Anm. 3. Stafningarna med
kk 1. cc i Akko {Acco, Akka 1.
Acca), Mekka, Malakka
(Ma-laccà), Marokko, Mokka {Mocca),
Makkaheerna, Rebekka,
gummi-lacca, stuccatur m. fl. kunna utan
olägenhet utbytas mot ck.
Deremot böra Lucca, maccaroni,
piccola (-flöjt), staccato ra. fl.
italienska ord stafvas med cc.

Anm. 4. Ibland står ch
såsom tecken för långt Wjud. Se
28. 4 jämte Anm. 1.

B. Efter tonlösa äfvensom
efter några svagt betonade
vokaler och i vissa låneord, jämväl
efter lång vokal, betecknas långt
k med enkelt fc-tecken, t. ex.
akleja, ammoniak, arrak,
artikel, Ättika, aurikel, Alrik,
Ba-ruk, Emrik, Erik, faskikel,
kalorik (-maskin), kambrik, konjak,
matrikel, mumrik, Noak, panik,
partikel, Patrik, Rurik, rättika,
salmiak, Syrak, vehikeh

Deremot alltid: ackja, attack,
barack, eunuck, kakerlack(a),
kalmuck, kosack, mammeluck,
polack, schellack, Skagerrack (D.
Skagerrak).

Anm. 1. I en stor mängd
ord höres ömsom långt och kort
k (sjukna, sjukt), och i några
fall råder osäkerhet jämväl i
beteckningssättet (t. ex. ekorre, som
någon gång, mindre riktigt,
skrifves »eckorre»).

Anm. 2. Kräkla och skakel
äro utan tvifvel bättre former
än kräckla och skackel,
hvar-emot böckling och öcken torde
böra hafva försteg framför böh
ling och öken.

Anm. 3. K och föregående
s uttalas med sina egna ljud i
askes, baskisk, boské, konfiskera,
maskera, maskör, meskin, moské,
moskit, musketerare, musketör,
obskyr (obskur), paskill,
paski-nad, riskera, skelett, skiss (skizz).

Jfr besked, beskällare, faskin,
kanske, kaskett (kaschett),
maskin, musköt o. d., med sje-\]ud.

2. Med q, framför i; (och u),
t. ex. qvar, qvarn, qvast, qvick,
qvinna, qvist; (^vanten,
(kvarnström, Qvensel, Qvidiiig, Qvintus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free